Revision 596006 of "Sumeri" on napwiki'E '''sumerì''' song na' popolaziòn anticà vissùt fra e' 3000 e e' 1500 annì primà e' Cristò. Essì song statì a' primà popolaziòn modèrn ra' Storià. Ad essì amma invenziòn comm o' torniò ppe o' vasò e a' ruotà. O' contèmp furonò e' primì a introdùrr concètt comm "processò", "propiètà privatà" e tuttì queglì elemènt ca' caratterizzàn a' nostrà sociètà. == 'A ddó vivevàno == 'E sumerì vivevàn in Mesopotamià, cchiu' precisamènt int'a' zonà sud e' chello statò ca' oggì è chiammat Iràq, o' confìn cu o' Golfò Persicò. All''epòc dei sumerì chesta zonà era assaie cchiu' peccerella e' oggì, e e' duje fiumì ca' a' attraversanò, o' fiumè Tigrì e o' fiumè Eufratè, nun si incontravàn maje ma si riversavàn direttamènt a marè. Quandò e' sumerì giunsèr in chesta zonà essà era na' paludè invivibilè. Essì a' bonificaròn costruènd canalì ppe sfruttàr l''acquà dei duje fiumì e riuscènd in chistu modò a ottenèr campì ppe coltivàr o' terrenò. == Rriginì == Nisciuno si ra aro' vengàn e' Sumerì, probabilmènt essì emigraròn int'a' zonà intòrn a' 4000 annì primà ra' venutà e' Cristò. a' zonà era all''epòc controllàt ra na' popolaziòn disorganizzàt e debolè ma culturalmènt assaie avanzàt dettà Cultùr Ubàyd. e' Sumerì appenà giunsèr riusciròn a liberàrs ro' poterè ra' cultùr Ubàyd e fondaròn e' lorò cìttà ca' divennèr ben ambress assaie grandì e int'e' periòd e' massìm splendòr a' cìttà e' Ur pòtè contàr 80000 abitantì. a' linguà parlàt dai sumerì è completamènt divèrs ra chella parlàt ra e' popolaziòn vicinè. int'a' zonà infàtt è attestàt ra sempe chillu gruppò e' linguè dettè ro' gruppò Semiticò. o' contrariò a' linguà sumerìc nun appartièn a nessùn gruppò e a' linguà cchiu' similè o' sumerìc è nu' dialètt parlàt in siberià, a' zonà dell''estrèm nòrd ra' russià. e' sumerì int'a' lorò linguà si chiamavàn sag-gìg ciòè chilli ra' capa nerà e chiamavàn a' lorò terrà Ki-èn-g o' cui significàt è nata vota ra chiarirè. A partìr dal periòd ca' vienè ritt protodinastìc ( 2900 annì primà ra' venutà e' Cristò) e' Sumerì eranò divisì in variè cìttà-stat indipendentì. cheste cìttà esercitavàn o' lorò poterè ncopp'o' territoriò tuttò intòrn e e' cui confìn eranò solitamènt definìt dai canalì ca' eranò statì scavàt ppe sfruttàr l''acquà dei fiumì. e' duje edifìc cchiu' importànt e' ognì cìttà eranò o' tempiò, solitamènt dedicàt ad nu' specifìc diò, e nu' "palazzò", sedè ro' capò ra' cìttà. o' tempiò è o' luogò cchiu' importànt ra' cìttà fin dall''iniziò ra' storià sumerìc essènd inizialmènt sia centrò religiòs ca' economìc ed organizzativò. In particolàr into tempiò, oltrè e' cerimoniè religiosè, venivàn raccòlt ed amministràr e' eccedènz alimentàr graziè a' presènz e' magazzinì, archìv ed ambiènt e' lavorò. e' eccedènz alimentàr eranò tuttè chelle cosè prodòtt dal fatic dei contadìn ca' dovevàn pagarè a' tassà in granò o' tempiò. L cìttà sumerìch entraròn ben ambress in competizionè, soprattùtt ppe o' contròll ra' retè dei canalì, indispensabìl ppe sfruttàr e' acquè in eccèss e o' tiemp stessò distribuìrl e' zonè cchiu' lontanè. a' costruziòn e' nu' nuovò canalè o a' deviaziòn e' nu' trattò e' canalè "a montè" andavà, ovviamentè, ad influìr su chilli "a vallè", cu ingènt ripercussiòn ppe e' variè cìttà. e' primì canalì a carattèr localè vennèr costruìt già nell''epòc e' ''Ubàyd, ma è sul ra 3000 annì primà ra' venutà e' Cristò ca' si assìst ad operè cchiu' grandì, ca' collegàn cchiu' cìttà permettènd e' viaggiàr ra cìttà a cìttà cu e' navì sui canalì. L variè città-statò, controllavàn nu' territoriò ca' si estendèv pure o' e' fori re' murà, comprès e' villàgg circostantì. a' popolaziòn dei villàgg dovevà contribuìr all''accumulaziòn deglì alimènt cedènd na' partè ra' produziòn agricòl e fornìr manò d''opèr oltrè ca' militàr in casò e' bisognò. e' sumerì inventaròn pure a' primà scrittùr ra' storià comm a' intendiàm noì, ciòè na' seriè e' segnì ca' indicàn dei concettì. nun scrivevàn lettèr ppe letterà, ma comm fannò oggì e' cinesì ad ognì simbòl corrispondèv na' parolà == Storià == Protodinastico (dai 3000 anni ai 2450 primà ra' venutà e' Cristo) o' periòd Protodinastìc è nu' periòd e' formaziòn in cui tuttè e' variè cìttà iniziavàn piàn pianò a conquistàr e rafforzàr o' poterè sullè zonè tutt''intòrn e' murà ra' cìttà. La dinastia di Lagash (dai 2450 anni ai 2350 primà ra' venuta e' Cristo) a' dinastià fu fondàt attòrn o' 2500 primà ra' venuta e' Cristo, e o' terzò re ra' dinastià, Eannatùm ( 2450 primà ra' venuta e' Cristo) riùnì sott' o' suo poterè tuttò o' Sumèr, conquistànd e' cìttà e' Kìsh, Urùk, Ur e Larsà e riducènd Ummà, l''acerrìm rivalè e' Lagàsh, a cìttà tributarià.o' nonò re ra' dinastià Urukagìn distrùss a' vecchià burocrazià, risànò l''economià, elessè dei ministrì, istitùì nu' primò codicè legalè e diedè vità a na' sortà e' progràmm e' intervènt socialì, ca' tra l''àltr contemplàv a' proteziòn e l''assistènz e' vedovè e aglì orfanì. In seguìt Lugalzaggesì, re e' Urùk (precedentemènt re e' Ummà), detronìzzò Urukagìn e sottomìs a' cìttà e' Lagàsh. Lugalzaggès conquìstò pure Ur, Larsà, Ummà, Nippùr, portànd sott' o' suo poterè tuttà a' bassà Mesopotamià. Tuttavià int'e' sue iscriziòn eglì affèrm e' regnàr dal "marè inferiorè" o' "marè superiorè", intendènd dal Golfò Persìc o' mar Mediterraneò; probabilmènt eglì raggiùns effettivamènt o' Mediterraneò, ma sul attravèrs alleanzè, vistò ca' cìttà intermediè comm Kìsh, Marì ed Eblà nun e' furonò sottomessè. [41] o' poterè e' Lugalzaggès nun era poi accussì profònd e radicàt nimmanco int'a' bassà Mesopotamià, vistò ca' aropp' a' sconfìtt subità, Urukagìn continùò ad emettèr propriè iscrizionì, chiarò segnò ca' avevà conservàt nu' cacc poterè. [[Categoria:Standardizza]] [[Categoria:Storia]] [[af:Sumeriese beskawing]] [[als:Sumer]] [[am:ሱመር]] [[an:Sumeria]] [[ar:سومر]] [[ast:Sumeria]] [[az:Şumer]] [[be:Шумер]] [[be-x-old:Шумэр]] [[bg:Шумер]] [[bn:সুমের]] [[br:Sumer]] [[bs:Sumer]] [[ca:Sumer]] [[ceb:Sumer]] [[ckb:سوومەر]] [[cs:Sumer]] [[cv:Шумер]] [[da:Sumer]] [[de:Sumer]] [[diq:Sumer]] [[el:Σουμέριοι]] [[eml:Sumér]] [[en:Sumer]] [[eo:Sumero]] [[es:Sumeria]] [[et:Sumer]] [[eu:Sumer]] [[fa:سومریان]] [[fi:Sumer]] [[fiu-vro:Sumõr]] [[fr:Sumer]] [[fy:Sumearjers]] [[gan:蘇美爾]] [[gl:Sumeria]] [[he:שומר]] [[hi:सुमेर]] [[hr:Sumerani]] [[hu:Sumer]] [[hy:Շումեր]] [[id:Sumeria]] [[is:Súmer]] [[it:Sumeri]] [[ja:シュメール]] [[ka:შუმერი]] [[ko:수메르]] [[ku:Sumer]] [[la:Sumer]] [[li:Soemer]] [[lt:Šumeras]] [[lv:Šumera]] [[mk:Сумер]] [[ml:സുമേറിയൻ സംസ്കാരം]] [[ms:Sumeria]] [[mwl:Suméria]] [[my:ဆူမားရီးယန်းခေတ်]] [[nds:Sumer]] [[new:सुमेर]] [[nl:Sumer]] [[nn:Sumer]] [[no:Sumer]] [[oc:Sumèr]] [[pa:ਸੂਮਰ]] [[pl:Sumer]] [[pt:Suméria]] [[ro:Sumer]] [[ru:Шумер]] [[scn:Sumeri]] [[sh:Sumer]] [[simple:Sumer]] [[sk:Sumeri]] [[sl:Sumerija]] [[sq:Sumerët]] [[sr:Сумер]] [[sv:Sumer]] [[sw:Sumeri]] [[ta:சுமேரியா]] [[th:ชาวซูเมอร์]] [[tl:Sumerya]] [[tr:Sümerler]] [[ug:سۇمېرلار]] [[uk:Шумер]] [[ur:سمیری]] [[vi:Người Sumer]] [[war:Sumer]] [[zh:苏美尔]] [[zh-min-nan:Sumer]] All content in the above text box is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike license Version 4 and was originally sourced from https://nap.wikipedia.org/w/index.php?oldid=596006.
![]() ![]() This site is not affiliated with or endorsed in any way by the Wikimedia Foundation or any of its affiliates. In fact, we fucking despise them.
|