Revision 20898476 of "Rhenförbundet" on svwiki

{{dela upp|datum=2011-08}}
{{Tysklands historia}}
[[Fil:Map-Rheinbund-1812.png|thumb|Rhenförbundet [[1812]].]]
[[Fil:Flag of the Confederation of the Rhine.svg|right|thumb|250 px|[[Flagga]].]]
'''Rhenförbundet''' ([[Tyska|ty.]] ''Rheinbund''), var namnet på två olika förbund mellan ett antal territorier eller furstar vid floden [[Rhen]].

== Första Rhenförbundet ==
Det ''första rhenförbundet''' ([[Franska|fr.]] ''Alliance  du Rhin'') var ett försvarsförbund som, riktat mot [[Österrike]] och [[Spanien]], på initiativ av kurfursten [[Johan Filip av Mainz]] och under fransk medverkan [[14 augusti]] [[1658]] avslöts emellan kurfurstarna av [[Mainz]] och [[Köln]], [[pfalzgreve]]n av [[Neuburg]], hertigarna av [[Braunschweig]], [[Celle]] och [[Hannover]], [[lantgreve]]n av [[Hessen]] och konungen av [[Sverige]] i hans egenskap av tysk [[riksfurste]]. De förbundna förpliktade sig att med vapenmakt upprätthålla [[westfaliska freden]]s bestämmelser och att hindra genomtåg av trupper, som skulle kämpa mot [[Frankrike]] eller dess bundsförvanter. Den [[15 augusti]] [[1658]] tillträdde Frankrike förbundet, som sedermera omfattades av även andra furstar, bl.a. kurfurstarna av [[Brandenburg]] och [[Trier]]. Det upplöstes [[1667]]/[[1668]].

== Andra Rhenförbundet ==
Det '''andra rhenförbundet''' ([[Franska|fr.]] ''Confédération du Rhin'') var ett förbund som den [[17 juli]] [[1806]] avslöts (antedaterat till [[12 juli]]) i [[Paris]] under kejsar [[Napoleon I|Napoleons]] auspicier mellan 16 tyska furstar: konungarna av [[Bayern]] och [[Kungariket Württemberg|Württemberg]], kurfurstarna av [[Mainz]] (se [[Karl Theodor von Dalberg]]) och [[Storhertigdömet Baden|Baden]], hertigarna av [[Berg]] och [[Arenberg]], lantgreven av [[Hessen-Darmstadt]], furstarna av [[Nassau-Usingen]] och [[Nassau-Weilburg]], [[Hohenzollern-Hechingen]] och [[Hohenzollern-Sigmaringen]], [[Salm-Salm]] och [[Salm-Kyrburg]], [[Isenburg-Birstein]] och [[Liechtenstein]] samt greven av [[Leyen]]. 

De ovannämnda tyska furstarna förklarade sig lösta från varje förbindelse med det gamla [[tysk-romerska riket]], och Napoleon förklarade sig inte vidare erkänna någon tysk kejsare eller något tyskt rike. Förbundsmedlemmarna skulle vara suveräna; en förbundsförsamling skulle under [[Karl Theodor von Dalberg]]s presidium sammanträda i [[Frankfurt am Main]], och stridigheter emellan förbundsmedlemmarna skulle avgöras vid två för ändamålet upprättade [[domstol]]ar (dessa domstolar kom aldrig till stånd, och någon förbundsförsamling sammanträdde aldrig). Napoleon skulle vara förbundets "skyddsherre" (protecteur) - han blev i själva verket dess herre. Han och de förbundna ingick överenskommelse om ömsesidig hjälp, om endera parten invecklades i ett [[krig]] på [[Europa]]s fastland. Deltagarna i förbundet fick sina besittningar utvidgade genom [[mediatisering]] av ett stort antal [[riksständer]]; Dalberg fick titeln furstprimas, kurfursten av Baden, lantgreven av Hessen-Darmstadt och hertigen av Berg blev [[storhertig]]ar o.s.v.

Den omedelbara följden av förbundets bildande var att kejsar [[Frans II, tysk-romersk kejsare|Frans II]] den [[6 augusti]] [[1806]] nedlade sin krona och att "[[Tysk-romerska riket|Det heliga romerska riket av tysk nation]]" således även formellt upphörde att finnas till. Förbundet biträddes sedermera under loppet av 1806 av kurfursten av [[Würzburg]] och kungen av [[Kungariket Sachsen|Sachsen]] samt hertigarna av [[Sachsen-Weimar-Eisenach]], [[Sachsen-Coburg]], [[Sachsen-Meiningen]], [[Sachsen-Hildburghausen]] och [[Sachsen-Coburg]], under [[1807]] av de 3 hertigarna av [[Anhalt]], de båda furstarna av [[Schwarzburg-Rudolstadt]] respektive [[Schwarzburg-Sondershausen]], de båda furstarna av [[Lippe]], 4 furstar av [[Reuss]] och fursten av [[Waldeck (stat)|Waldeck]] samt konungen av [[Kungariket westfalen|Westfalen]], under [[1808]] av de båda hertigarna av [[Mecklenburg]] och hertigen av [[Oldenburg (land)|Oldenburg]]. Rhenförbundet omfattade därefter ett område av 325 752 [[kvadratkilometer|km²]] med 14,6 miljoner invånare samt uppställde till Napoleons förfogande 120 000 man. "Skyddsherren" aktade emellertid förbundsområdets integritet så litet att han genom ett dekret av [[13 december]] [[1810]] för att bättre genomföra [[kontinentalsystemet]] införlivade stycken av det (i synnerhet områden vid [[Elbe]]s och [[Weser]]s mynningar samt omkring [[Ems]]) med sitt kejsardöme. Efter Napoleons olyckliga tåg till [[Tsarryssland|Ryssland]] föll förbundet så småningom sönder; hertigarna av Mecklenburg gav våren [[1813]] signalen. Några av förbundsmedlemmarna blev efter dess upplösning antingen avsatta (Berg, Westfalen) eller mediatiserade (Isenburg, Leyen, Arenberg, furstarna av Salm); Würzburg införlivades med Bayern. Men de övrigas suveränitet erkändes även av det nya [[Tyska förbundet]].

{{Faktamall saknas|datum=2011-09|typ=Historisk stat}}

{{Ugglan}}

[[Kategori:Tyskland under 1600-talet]]
[[Kategori:Tyskland under 1800-talet]]
[[Kategori:Frankrikes historia]]
[[Kategori:Sverige under stormaktstiden]]
[[Kategori:Militära allianser]]
[[Kategori:Stater och territorier bildade 1806]]
[[Kategori:Stater och territorier upplösta 1813]]

{{Link GA|de}}