Revision 328554 of "Användare:Thurs/Arbetsbänk" on svwikisource

<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 535" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 539.jpg|band III, 535]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span><center>
= Pauli Bref Till Kolosserna. =

== Inledning. ==
</center>
I staden Kolossæ i Mindre Asien, några mil sydost om Laodicea, uppstod i apostlarnes tid en
kristen församling. Laodicea, Hieropolis och Kolossæ förstördes genom en stor jordbäfning
under kejsar Neros regering år 66 efter Kristi födelse, men blefwo sedan åter uppbyggda. Det
war Pauli lärjunge Epafras, som förkunnade evangelium i Kolossæ och der uppstod en
kristen församling, som bestod af omwända Judar och hedningar. Antiokus den store hade från
Babylonien och Mesopotamien öfwerflyttat till Frygien 2,000 Judiska familjer. Bland detta
folk hade österländsk filosofi och hednisk lärdom blifwit blandade med judendomen och sökte
äfwen att insmyga sig bland dem, som blefwo kristna. Mot de willfarelser, som derigenom
uppstodo under sken af djup wishet och lärdom, warnar aposteln denna församling, och wisar, att
Kristus allena är den oändliga fullheten af wisdom och krafter och den ende medlaren, som
förenar menniskan med Gud, såsom församlingens hufwud. En lära om Kristus, som ingår i
djupet af hans gudom och gudomens förening med mandomen, är i detta bref gifwen. Kristus,
såsom Herre öfwer allt, och församlingens rätta förhållande till honom är hufwudinnehållet af
detta sändebref, hwilket har betydlig likhet med brefwet till Efesierna.

<center><span id="1"></span>
== 1 Kapitlet. ==

'''Helsning. Aposteln gläder sig öfwer Kolossernas tro, framställer Kristus såsom Guds afbild och församlingens hufwud och tackar Gud för sina lidanden för Kristi evangelium.'''</center>

<span style="color:#00F;" id=" 1:1"></span>Paulus, Jesu Kristi apostel genom
Guds wilja, och brodern Timoteus

<span style="color:#00F;" id=" 1:2">2</span> till de helige och troende bröderna
i Kristus, som äro i Kolossæ. Nåd
ware med eder och frid af Gud, wår
Fader, och Herren Jesus Kristus!
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#1:7|Rom. 1:&nbsp;7]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#1:7|Rom. 1:&nbsp;7]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#1:1|2&nbsp;Kor. 1:&nbsp;1,&nbsp;2]]. '''Helige'''
och '''troende bröder''' betyda detsamma, de som
äro i Kristus, äro från werlden afsöndrade
såsom Guds folk, helige i Kristus och stadda i
helgelsen; de äro bröder, emedan de äro Guds
barn genom tron och tillhöra det pånyttfödda
slägte, som genom hufwudet Kristus har ett
himmelskt ursprung. Kristus kallar dem
bröder, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#28:10|Matt. 28:&nbsp;10]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#2:11|Ebr. 2:&nbsp;11]]; och med
hwarandra äro de förenade till brödraskap genom
Kristi blod, som är det högsta blodsband.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:3">3</span> Wi tacka Gud och wår Herre
Jesu Kristi Fader alltid i wåra böner
för eder,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#1:3|Fil. 1:&nbsp;3]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Om den beständiga förbönen, se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#1:4|Fil. 1:&nbsp;4]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:4">4</span> emedan wi hafwa hört om eder tro
i Kristus Jesus och om den kärlek I
hafwen till alla heliga,

<span style="color:#00F;" id=" 1:5">5</span> för det hopps skull, som är
förwaradt åt eder i himmelen, om hwilket I
förut hafwen hört genom sanningens
ord i det evangelium,

<span style="font-size: 90%;">Församlingens saliga hopp om den i
himmelen förwarade arfwedelen, hwilket hopp
bewisade sig i hennes tro och kärlek, war för
aposteln en orsak till glädje och tacksägelse, [[#1:3|v.&nbsp;3]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:6">6</span> som har kommit till eder, såsom
det ock i hela werlden finnes och bär
frukt och wäxer till, likasom bland eder
från den dag, då I hörden det och
lärden känna Guds nåd i sanning,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Marci Evangelium#4:8|Mark. 4:&nbsp;8&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#6:7|Ap.&nbsp;G. 6:&nbsp;7]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Evangelii sannings ord, som gjort eder till
kristna, har wisat sig wara fruktsamt
derigenom, att det födt eder på nytt och werkar i
eder Andens frukter, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#5:22|Gal. 5:&nbsp;22–25]]. Att höra
och förnimma sanningen genom ordet är
nödwändigt, för att blifwa delaktig af den
saliggörande nåden. Detta evangelium war bestämdt
att komma ut i all werlden. Se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#28:19|Matt. 28:&nbsp;19,&nbsp;20]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:7">7</span> såsom I hafwen lärt af Epafras,
wår älskade medtjenare, som för eder
är en trogen Kristi tjenare,
<span style="font-size: 90%;">[[#4:12|Kol. 4:&nbsp;12]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filemon#23|Filem. v. 23]].</span>

<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 536" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 540.jpg|band III, 536]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span><span style="font-size: 90%;">'''Epafras,''' Kolossernas lärare, hade inga egna
afsigter wid evangelii förkunnande, utan wille
blott tjena Kristus och föra själar till honom.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:8">8</span> och som äfwen har för oss omtalat
eder kärlek i Anden.

<span style="font-size: 90%;">Epafras war nu i Rom hos aposteln och
hade för honom berättat om församlingen i
Kolossæ, och att dessa kristna hade kärlek till
aposteln, fastän de icke kände honom efter
ansigtet. '''Kärleken i Anden,''' d. ä. den kärlek,
som är den Helige Andes werk, sträcker sig till
alla trogna och i synnerhet till redlige lärare.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:9">9</span> Derföre upphöra icke heller wi att,
från den dag wi fingo höra det, bedja
för eder och begära, att I mån warda
uppfylde med kunskap om hans wilja,
i att andelig wishet och insigt,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#12:2|Rom. 12:&nbsp;2]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#1:5|2&nbsp;Kor. 1:&nbsp;5]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:15|Ef. 1:&nbsp;15&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:10|5:&nbsp;10]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:17|17]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Aposteln lärer oss här, huru rätta själasörjare
alltid skola bedja för församlingen. Förbönen,
som han lärer oss, handlar om tre stora
nådegåfwor, först att församlingen må uppfyllas
med en lefwande kunskap om Guds wiljas
rådslut att återlösa och saliggöra oss genom
Kristus ([[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:8|Ef. 1:&nbsp;8–10]]), hwilken kunskap är källan
till all '''andelig,''' af den Helige Ande werkad,
'''wishet''' eller inblick i sanningen och '''insigt''' eller
förstånd att wandra wärdigt Herren; dernäst,
[[#1:10|v.&nbsp;10]], såsom frukt häraf, om helgelse, och ändtligen, [[#1:11|v.&nbsp;11]], om kraft, tålamod och ståndaktighet under pröfningar och lidanden.
Kolosserna hade tro, men de behöfde ännu mera
andeligt ljus, wishet och insigt.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:10">10</span> så att I wandren wärdigt
Herren, honom i allt till behag, bärande
frukt i all god gerning och tillwäxande
i Guds kunskap,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:1|Ef. 4:&nbsp;1]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#1:27|Fil. 1:&nbsp;27]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Tessalonikerna#2:12|1&nbsp;Tess. 2:&nbsp;12]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Tessalonikerna#4:1|4:&nbsp;1]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#15:16|Joh. 15:&nbsp;16]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Helgelsen eller det fortsatta afklädandet af
den gamla menniskan och köttets korsfästelse, eller
såsom här står, <b>att wandra wärdigt Herren,
honom i allt till behag, och att bära frukt i
all god gerning,</b> står i nödwändig förening
med tillwäxt i Guds och hans wiljas kunskap.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:11">11</span> med all kraft stärkte, efter hans
härlighets magt, till allt tålamod och
all långmodighet,

<span style="font-size: 90%;">De troende behöfwa beständigt stärkas af
Guds egen oändliga magt, för att wara kraftige
'''till allt tålamod,''' uthärdande och uthållighet i
de strider, de måste bestå utifrån, så att de icke
gifwa efter af swaghet och försagdhet, och <b>till
all långmodighet,</b> att de må behålla det
kärlekssinne, som de midt under all strid skola hysa
och bewisa mot sina fiender och förtryckare, samt
att under allt detta kunna glädja sig och tacka
Gud för allting. Korset och lidandet höra till de
största nådegåfwor, som Herren skänker åt sitt
folk. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#12:1|Ebr. 12:&nbsp;1–11]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#4:16|2&nbsp;Kor. 4:&nbsp;16–18]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:12">12</span> med glädje tackande Fadren, som
har gjort oss skickliga till att wara
delaktiga i de heligas arfslott i ljuset,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#26:18|Ap.&nbsp;G. 26:&nbsp;18]].</span>

</span>I Kanaans land fingo Israels stammar hwar
och en sin arfslott, sin särskilda del, som det
genom lottning blef öfwerlemnadt åt Herren
sjelf att bestämma. I himmelriket, som är
ljusets rike, har Guds folk sin arfslott, de äro
delaktige af Kristus, som är werldens ljus, de
hafwa upplysning genom sanningen och
helgelse genom nådens inneboende, de kallas
ljusets barn, och dem är befaldt, att de skola lysa
såsom ljus i werlden, se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#2:15|Fil. 2:&nbsp;15]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#5:14|Matt. 5:&nbsp;14]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#5:16|16]]. En salig arfwedel är dem utlofwad i
det nya Jerusalem, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Uppenbarelse#21:7|Upp. 21:&nbsp;7]], der ingen natt
skall wara mer. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Uppenbarelse#22:5|Upp. 22:&nbsp;5]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:13">13</span> och som har uttagit oss från
mörkrets wälde och försatt oss i sin älskade
Sons rike,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#2:9|1&nbsp;Petr. 2:&nbsp;9]].</span>

<span style="font-size: 90%;">'''Mörkrets wälde''' är Satans magt. I stället
för ljuset och sanningen regerar han genom
mörkret och lögnen, ty han är en lögnare och
lögnens fader. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#8:44|Joh. 8:&nbsp;44]]. Från mörkrets
rike och syndens träldom uttager Kristus alla
de fångna, som wilja gå ut ur fångenskapen,
då han kallar dem, se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Propheten Esaia#42:6|Es. 42:&nbsp;6,&nbsp;7]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:1|Ef. 2:&nbsp;1]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:6|6]]; han gifwer dem ljus och lif, så att de
blifwa utförde från det andeliga mörkret och den
andeliga döden och förenas med honom genom
tron, och då är menniskan en undersåte i Guds
Sons rike.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:14">14</span> i hwilken wi hafwa återlösningen,
syndernas förlåtelse, <span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#20:28|Ap.&nbsp;G. 20:&nbsp;28]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:7|Ef. 1:&nbsp;7]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#9:14|Ebr. 9:&nbsp;14]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#1:19|1&nbsp;Petr. 1:&nbsp;19]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Syndernas förlåtelse genom Jesu blod är
sjelfwa återlösningen från mörkrets rike, ty det
är genom synden menniskan hålles fången af
mörkrets wälde, icke blott genom syndens
herrawälde och de syndiga begärelserna, utan genom
syndens skuld, det onda samwetet, lagens dom
och dödens räddhåga. Då syndaskulden
utplånas genom försoningsblodet, så brytes syndens
kraft, och i stället för träldomsanden och
räddhågan mottager själen barnaskapets Ande, som
ropar: Abba, käre Fader!</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:15">15</span> och hwilken är den osynlige
Gudens afbild, förstfödd före all skapelse.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#14:9|Joh. 14:&nbsp;9]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#4:4|2&nbsp;Kor. 4:&nbsp;4]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#2:6|Fil. 2:&nbsp;6]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#1:3|Ebr. 1:&nbsp;3]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Gud är till sitt wäsende så oändligt upphöjd
öfwer alla skapade wäsen, att äfwen de
mägtigaste förnuftiga warelser, de högsta bland
änglarne, icke kunde fatta något af hans
egenskaper, om han icke uppenbarade sig genom Sonen,
som är hans härlighets återsken och hans
wäsendes afbild, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#1:3|Ebr. 1:&nbsp;3]]. Utom i Sonen är
Gud osynlig icke blott för menniskor, utan
också för alla änglar. Kristus kallas förstfödd
före all skapelse, ty all skapelse har en början,
men Sonen är född af Fadren från ewighet.
Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#1:2|Joh. 1:&nbsp;2]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#2:6|Fil. 2:&nbsp;6]]. Den som ser
Sonen, han ser Fadren, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#14:9|Joh. 14:&nbsp;9]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:16">16</span> Ty i honom skapades allt, det som
är i himmelen och det som är på jorden,
det synliga och det osynliga, ware sig
troner etter myndigheter eller herradömen
<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 537" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 541.jpg|band III, 537]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span>eller wäldigheter; allt är skapadt genom
honom och till honom.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#1:3|Joh. 1:&nbsp;3]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#11:36|Rom. 11:&nbsp;36]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#8:6|2&nbsp;Kor. 8:&nbsp;6]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#3:9|Ef. 3:&nbsp;9]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#1:2|Ebr. 1:&nbsp;2]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#3:22|1&nbsp;Petr. 3:&nbsp;22]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Här bewisar aposteln huru oändligt Guds
Son är upphöjd öfwer all skapelse, alla skapade
wäsen, då han wisar, att Fadren har '''i''' eller
'''genom Sonen''' skapat allting, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#1:3|Joh. 1:&nbsp;3]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#1:2|Ebr. 1:&nbsp;2]]. Om troner, herradömen o. s. w. se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Propheten Esaia#3:9|Es. 3:&nbsp;9,&nbsp;10]]. '''I honom''' betecknar att den skapande
kraften är i honom sjelf. '''Genom honom'''
uttrycker hans skapande werksamhet. '''Till honom'''
betyder att hela skapelsen är i Guds rådslut satt
i samma förhållande till Sonen, i syfte <b>att i
honom skall sammanfattas allt, både det som
är i himmelen och det som är på jorden,</b>
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:10|Ef. 1:&nbsp;10]], så att allting är till för hans skull, till
hans förhärligande, och skall genom honom sättas
i det rätta förhållandet till Fadren, se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#15:27|2&nbsp;Kor. 15:&nbsp;27,&nbsp;28]], och i Sonen skola alle tjena och lyda
Fadren, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#2:10|Fil. 2:&nbsp;10,&nbsp;11]]. I Sonen består
allting, han bär allting med sitt kraftiga ord.
Genom denna lära om Sonen och skapelsen i
och genom honom drager skriften ett streck öfwer
de många konstiga lärobyggnader, som ännu i
wår tid förwilla många, ja, äfwen sådana, som
hafwa stort förstånd, men förmörkade hjertan,
och således äro fångne i otron och synden. Om
Kristus såsom hufwudet för församlingen, se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:22|Ef. 1:&nbsp;22,&nbsp;23]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:17">17</span> Och han är före allt, och allt har
bestånd i honom,

<span style="color:#00F;" id=" 1:18">18</span> och han är hufwudet för kroppen,
som är församlingen, han, som är
begynnelsen, den förstfödde ifrån de döda,
på det att han i allt skulle wara den
främste.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:22|Ef. 1:&nbsp;22]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#26:23|Ap.&nbsp;G. 26:&nbsp;23]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#15:20|2&nbsp;Kor. 15:&nbsp;20]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#15:23|23]].</span>

<span style="font-size: 90%;">I det föregående har aposteln talat om Kristi
gudom, och här talar han tillika om hans
mandom. Kristi förklarade menniskonatur är den
oändliga källa af lifskrafter och förklaringsljus,
som ligger till grund för uppståndelsen och för
hela skapelsens förklaring enligt skriftens ord:
<b>Efter Guds löfte wänta wi nya himlar och
en ny jord, i hwilka rättfärdighet bor,</b> [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri andra Bref#3:13|2&nbsp;Petr. 3:&nbsp;13]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Uppenbarelse#21:1|Upp. 21:&nbsp;1]]. Kristus är uppståndelsens
förstling, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#15:23|2&nbsp;Kor. 15:&nbsp;23]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#27:52|Matt. 27:&nbsp;52,&nbsp;53]].
De, som uppwäcktes ifrån de döda af honom eller
af profeterna, uppwäcktes till lekamligt lif och
woro åter den lekamliga döden underkastade.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:19">19</span> Ty det har behagat Gud, att all
fullhet skulle bo i honom,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#11:36|Rom. 11:&nbsp;36]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:20">20</span> och att genom honom, sedan han
genom blodet på hans kors stiftat frid,
genom honom med sig försona allt, ware
sig det som är på jorden eller det som
är i himmelen.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#5:1|Rom. 5:&nbsp;1]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#5:10|10]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#5:18|2&nbsp;Kor. 5:&nbsp;18]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:10|Ef. 1:&nbsp;10]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:16|2:&nbsp;16]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ första Bref#4:10|1&nbsp;Joh. 4:&nbsp;10]].</span>

<span style="font-size: 90%;">All fullhet, alla gudomens egenskaper hafwa
blifwit fullkomligt förenade med Kristi
mandom, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Kolosserna#2:9|kap. 2:&nbsp;9]], så att han äfwen såsom
menniska är oändligt upphöjd öfwer hela skapelsen.
Genom Kristus har Gud försonat den syndiga
werlden med sig sjelf, i det han sjelf stiftat frid.
Försonandet och fridstiftandet har afseende på
Guds wrede öfwer synden. Genom
försoningsblodet blefwo den oföränderliga ewiga rättfärdighetens alla fordringar tillfredsstälda, lagen
fullbordad, och Guds wrede dermed afwand.
Änglarne se i försoningen både oföränderligheten i
hans rättfärdighet, och tillika hans oändliga
kärlek och förbarmande. Menniskan lärer i Jesu
död känna Gud såsom rättfärdighetens Konung
och barmhertighetens Fader. Genom tron, att
Gud genom blodet på Jesu kors är försonad,
att hans wrede är afwand, och att han har
fridens tankar öfwer oss öfwerwinnes fiendskapen
hos menniskan. Genom tron låter hon försona
sig med Gud, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#5:20|2&nbsp;Kor. 5:&nbsp;20]], och får derigenom
frid i samwetet och barnakärlek till Fadren.
Satan har förlorat sin rätt, anklagaren sin talan,
Kristus är de trognas förswarare hos Fadren.
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ första Bref#2:1|1&nbsp;Joh. 2:&nbsp;1]]. Återlösningen är fullkomnad, och
ingen fördömelse fins mer för dem, som äro i
Kristus Jesus, som icke wandra efter köttet, utan
efter Anden, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#8:1|Rom. 8:&nbsp;1]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#8:4|4]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:21">21</span> Äfwen eder, som fordom woren
främmande och till sinnet fiender i edra
onda gerningar,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:1|Ef. 2:&nbsp;1&nbsp;f]]., [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:12|12]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:22">22</span> har han nu försonat i hans kötts
kropp genom döden, för att kunna inför
sin åsyn framställa eder heliga,
ostraffliga och oförwitliga,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:4|Ef. 1:&nbsp;4]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:26|5: 26 f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Titus#2:14|Tit. 2:&nbsp;14]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:23">23</span> om I annars förblifwen i tron,
grundade och fasta, utan att låta rubba
eder från hoppet i det evangelium, som
I hafwen hört, hwilket har blifwit
predikadt i hela skapelsen under himmelen,
och hwars tjenare jag, Paulus, har
blifwit.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Marci Evangelium#16:15|Mark. 16:&nbsp;15]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#10:18|Rom. 10:&nbsp;18]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Af naturen är menniskan syndig inför Gud
och fiendtlig emot honom, men Guds oändliga
kärlek i Kristus Jesus öfwerwinner denna
fiendskap hos menniskan, och försoningen sträcker sig
både till den rättfärdige Guden och till den i
synd och owilja ifrån Gud bortwända
menniskan. Kristi förtjenst och rättfärdighet tillfredsställer i wårt ställe Guds rättfärdighet, och Kristi
kärlek werkar såsom en ljuflig, smältande eld på
det hårda, kalla menniskohjertat, så att det kan
och will wända sig till Gud såsom en försonad
Fader i Kristus. Genom tron på honom, som
gaf sitt kötts kropp till försoningsoffer, är
menniskan i Fadrens åsyn framstäld rättfärdig,
helig, ostrafflig och obesmittad, ty genom tron är
hon iklädd Kristus, klädd således i hans
rättfärdighet, helighet, ostrafflighet och renhet.
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:4|Ef. 1:&nbsp;4]]; [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:27|kap. 5:&nbsp;27]]. Wilkoret för åtnjutandet af
denna återlösningens frukt är framhärdandet i
tron, som ständigt måste hwila på grundwalen
Kristus, om de troende skola förblifwa faste och
'''orubbade''' från det hopp, som i kraft af
evangelii nådelöften är dem förwaradt i himmelen,
[[#1:5|v.&nbsp;5]], så att de hwarken genom frestelser och</span>
<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 538" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 542.jpg|band III, 538]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span><span style="font-size: 90%;">synder eller genom falsk lära och willfarelser eller
genom förföljelsen och lidanden låta bortföra sig
från Kristus, härlighetens hopp, [[#1:27|v.&nbsp;27]]; ty om
grenen afbrytes från winträdet, så är den
förlorad. Utan tron och utan framhärdande i tron
intill änden, är allt, hwad Kristus för oss har
gjort och lidit, för oss förgäfwes. — Evangelium
förkunnades af apostlarne såsom ett salighetens
budskap till alla menniskor, det utgår i all
werlden för att aldrig stanna förrän det blifwit
predikadt för allt folk, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#24:14|Matt. 24:&nbsp;14]]. Denna
harliga och stora alltmännelighet utmärker Kristi
evangelium framför alla willfarelser, alla falska
religioner och alla konstiga filosofiska
lärobyggnader, som försöka att ur menniskoförnuftet
utspinna en bättre lära, än den som är gifwen i
Guds ord, utgången från den allwise Guden.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:24">24</span> Nu fröjdar jag mig i mina
lidanden för eder och uppfyller i mitt kött
hwad som fattas i Kristi lidanden, för
hans kropp, som är församlingen,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#12:5|Rom. 12:&nbsp;5]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#1:5|2&nbsp;Kor. 1:&nbsp;5&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#4:10|4: 10 f]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Propheten Esaia#3:13|Es. 3:&nbsp;13]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#2:17|Fil. 2:&nbsp;17]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Aposteln utstod sina lidanden för
församlingen, emedan just det, att han hade för
hedningarne predikat evangelium, som gjort dem till
kristna, war orsaken till hans lidanden i
fångenskapen. Hans lidanden skulle också komma
församlingen till godo såsom exempel och
uppmuntran, och wisa att i Kristi efterföljelse är
försakelse och lidande att wänta. <b>Kristi
lidanden,</b> grt. Kristi bedröfwelser. Med dessa
bedröfwelser menas det mått af lidande, som Kristi
lemmar såsom hans andeliga kropp måste
genomgå i hans efterföljelse; och som Kristus bor
i dem ([[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#14:23|Joh. 14:&nbsp;23]]), och hans Ande i dem
kämpar, beder, segrar ([[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#8:26|Rom. 8:&nbsp;26,&nbsp;27]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:30|Ef. 4:&nbsp;30]]),
så lider hem ock sjelf i dem, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#9:4|Ap.&nbsp;G. 9:&nbsp;4]]. Han
sjelf bestämmer måttet, och hwarje lem har sitt
bestämda mått af lidande att genomgå. Lärare
och hufwudpersoner måste således ofta hafwa en
större andel i dessa lidanden till följd af sin
ställning i församlingen. Både genom görande
och lidande lydnad gick Kristus sjelf till
härligheten, och genom lydnad både i görande och
lidande will Kristus, att hans församling skall
tjena och ära Fadren. Somliga lemmar af
Kristi andeliga lekamen hafwa nåd att mera
'''werka,''' och andra äro kallade att mera '''lida''' i
hans efterföljelse. Både de som werka och de
som lida, göra det för Kristus och för
hwarandra till följd af den innerliga gemenskapen.
Hwad en '''gör,''' det gör han för Kristus och för
alla de andra lemmarna; hwad en '''lider,''' det
lider han för Kristus och för alla de andra
lemmarna, så att allt hwad som är åt en lem
gifwet att göra eller lida, det tillhörer också de
andra lemmarna. Då en lem lider, så lida alla
lemmarne med, icke blott så, att de med
kärleken deltaga deruti, utan äfwen så, att det
tillräknas dem alla af Gud. Men alla de
bedröfwelser och lidanden, som Kristi församling
genomgår, äro icke försoningslidanden; ty Kristi
försonande och tillfyllestgörande lidanden tillhöra
honom personligen, och i dem fattas intet; de
äro fullkomligt tillräckliga för alla menniskors
synder. I hans lidande såsom försoning kan
ingen af hans lemmar på jorden deltaga. <b>Allt
är fullkomnadt.</b> Det som fattas titthör blott
de lidanden och bedröfwelser, som hans kropp,
som är församlingen, måste genomgå. Genom
många bedröfwelser måste wi ingå i Guds rike,
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#14:22|Ap.&nbsp;G. 14:&nbsp;22]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:25">25</span> hwars tjenare jag har blifwit, efter
den Guds hushållning, som blifwit mig
gifwen med afseende på eder, att till fullo
förkunna Guds ord,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#3:2|Ef. 3:&nbsp;2]].</span>

<span style="font-size: 90%;">'''Hwars tjenare,''' nemligen församlingens
tjenare. Lärare skola icke Wara församlingens
herrar, utan tjenare, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#5:3|1&nbsp;Petr. 5:&nbsp;3]]. Och de äro
dertill satta, att de skola '''till fullo förkunna'''
Guds ord, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Timoteus#4:2|2&nbsp;Tim. 4:&nbsp;2]]. Guds ord i dess
helhet och nådens rikedomar utan menskliga
inskränkningar af evangelii stora hemlighet
tillhöra församlingen, ja, hwarje menniska,
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:9|Ef. 1:&nbsp;9]]; [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#3:9|kap. 3:&nbsp;9]]. I gamla testamentet war denna
hemlighet (evangelii allmännelighet) till större
delen förborgad.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:26">26</span> den hemlighet, som från
tidsåldrarnas och slägternas begynnelse har warit
fördold, men som nu blifwit uppenbarad
för hans heliga,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#13:11|Matt. 13:&nbsp;11]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#16:25|Rom. 16:&nbsp;25&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#2:7|2&nbsp;Kor. 2:&nbsp;7]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:9|Ef. 1:&nbsp;9]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#3:9|3:&nbsp;9]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Titus#1:3|Tit. 1:&nbsp;3]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:27">27</span> för hwilka Gud har welat kungöra,
huru rik bland hedningarne härligheten
är af denna hemlighet, som är Kristus
i eder, härlighetens hopp,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#9:23|Rom. 9:&nbsp;23]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#2:14|2&nbsp;Kor. 2:&nbsp;14]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#3:8|Ef. 3:&nbsp;8]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Att evangelium äfwen skulle predikas bland
hedningarne, och Messias’ rike utwidgas till alla
folk war en hemlighet, som i gamla testamentet
icke blef förstådd, fastän den af profeterna
förkunnades. Kristus bland hedningarna såsom
deras frälsare och konung, som upphöjer dem till
den åt Guds folk Israel utlofwade härligheten,
war fördenskull det nyaste, underbaraste och för
judiska öron mest ansenliga ord, som på den
tiden kunde uttalas. Men hela denna
hemlighet är Kristus sjelf, ty i honom innefattas alla
nådens och härlighetens rikedomar. Han är
'''härlighetens hopp;''' på honom hwilar de trognas
hopp om en tillkommande härlighet, och han är
sjelf borgen för dess uppfyllande. Han gifwer
ljus och lif och rättfärdighet och himmelska
krafter här i nådens tid och Andens pant och
insegel på alla trognas hopp om oändlig härlighet,
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Propheten Esaia#1:13|Es. 1:&nbsp;13,&nbsp;14]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:28">28</span> hwilken wi förkunna, förmanande
hwar menniska och lärande hwar
menniska med all wishet, på det att wi må
kunna framställa hwar menniska såsom
fullkommen i Kristus Jesus,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#11:2|2&nbsp;Kor. 11:&nbsp;2]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:27|Ef. 5:&nbsp;27]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Fullkommen eller fulländad i Kristus Jesus
will Guds Ande göra hwarje trogen själ, ja, alla
menniskor, om de wille anamma sanningen; och
detta sker genom ordet och den wisdom, som</span>
<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 539" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 543.jpg|band III, 539]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span><span style="font-size: 90%;">derigenom meddelas. Att lefwa i Kristus,
drifwas af Guds Ande, tillwäxa i nåden och
wandra i Jesu fotspår i fast tro, ödmjuk försakelse,
brinnande kärlek, är den wäg, på hwilken han
sjelf will föra sina trogna. Men framgången
af nådens werk i hjertat och i lefwernet kunna
de trogna icke se, utan blifwa allt mera fattiga,
ödmjuka och angelägna att grunda allt sitt hopp
på Kristus allena; ty ju mera de tillwäxa i
nåden, desto mera lära de känna sitt eget
syndaförderf.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 1:29">29</span> hwarpå jag ock arbetar och kämpar,
efter hans werkan, som kraftigt werkar i
mig.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#15:10|2&nbsp;Kor. 15:&nbsp;10]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Icke i sin egen kraft, utan i Kristi kraft
arbetade aposteln och gaf honom allena äran. Äro
wi till något godt skicklige, så är det af Gud,
göra wi något godt, så är det hans werk, och
icke wårt; honom ware ära ewinnerligen! se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#4:13|Fil. 4:&nbsp;13]].</span>

<center><span id="2"></span>
== 2 Kapitlet. ==

'''Warning för falsk lära.'''</center>

<span style="color:#00F;" id=" 2:1"></span>Ty jag will, att I skolen weta, huru
stor kamp jag har för eder och för
dem i Laodicea och för alla dem som icke
hafwa sett mitt ansigte i köttet,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#1:30|Fil. 1:&nbsp;30]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Kamp och strid i lidandet för evangelii skull,
djupt bekymmer för de irrlärares skull, som wille
insmyga sig i församlingarna och bortföra dem
ifrån Kristus, samt kamp i bönen upptog apostelns
tid och uppfylde hans hjerta med allt större
brinnande kärlek. Äfwen i församlingen i
Laodicea hade ogräset börjat wisa sig. Se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Uppenbarelse#3:11|Upp. 3:&nbsp;11]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Uppenbarelse#3:17|17]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:2">2</span> på det att deras hjertan må warda
hugswalade, då de förenas i kärlek och till
all rikedom af den fullwissa insigten, till
kännedom om Guds hemlighet, Kristus,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#17:3|Joh. 17:&nbsp;3]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#1:6|2&nbsp;Kor. 1:&nbsp;6]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:3">3</span> i hwilken alla wisdomens och
kunskapens skatter ligga fördolda.

<span style="font-size: 90%;">Ändamålet med apostelns kamp war deras
hugswalande, lugnande och stadfästande i tron
och sammanfogande i kärlek, såsom lemmar i en
kropp, att irrlärare icke måtte förmå rubba dem
från Kristus och söndra dem. Dertill behöfdes
all rikedom eller ymnighet af den fullwissa
insigt, som härflyter ur kunskapen om Guds
hemlighet <b>(Gud försonade i Kristus werlden med
sig,</b> [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#5:19|2&nbsp;Kor. 5:&nbsp;19]], så att '''wi i Kristus''' allena
'''hafwa återlösningen,''' nemligen <b>syndernas
förlåtelse,</b> [[#1:14|Kap. 1:&nbsp;14]]). Denna hemlighet har
aposteln redan för dem framlagt. All wisdom och
kunskap, som icke härflyter ur denna hemlighet,
skutte de weta att förkasta såsom willfarelse, ty
i denna hemlighet allena ligga alla wisdomens
och kunskapens skatter fördolda, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#3:8|Fil. 3:&nbsp;8–10]].
De äro fördolda för all egen wishet.
Förnuftswisheten ser dem icke, så klart de än äro
framlagda i evangelium, men för tron äro de
uppenbara. De falska lärarne hemtade icke sin
wisdom och kunskap ur denna källa, utan ur det
menskliga förnuftet, som intet wet om Guds
hemligheter i Kristus, och känner ingen annan
wäg till salighet än den egna rättfärdighetens.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:4">4</span> Detta säger jag, på det att ingen
må bedraga eder med förledande tal,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:6|Ef. 5:&nbsp;6]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:5">5</span> ty om jag ock i köttet är
frånwarande, är jag dock i anden hos eder och
fröjdar mig och ser eder ordning och
fastheten af eder tro på Kristus.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#5:3|2&nbsp;Kor. 5:&nbsp;3]].</span>

<span style="font-size: 90%;">'''Förledande ord,''' egentligen
'''öfwertalningskonst,''' konsten att gifwa sitt tal ett sken af
wishet och sanning. Då lärare och ledare i
församlingen icke äro upplyste af Guds Ande och
delaktige af lifwet i Kristus, och således icke
hemta sin wishet och kunskap hos honom, så
anwända de den egna klokhetens, talkonstens,
slutkonstens och den egna inbillningens nät och
spindelwäf, för att hålla själar i andelig
fångenskap, förmörka för dem den fria nåden i
Kristus och afhålla dem ifrån den fria öppna
brunnen emot synder och orenhet, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Propheten ZacharJa#13:1|Sak. 13:&nbsp;1]];
och i stället tillbjuda de dem gröfre eller finare
egenrättfärdighetskläder, som icke kunna skyla den
andeliga nakenheten, se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Propheten Esaia#59:4|Es. 59:&nbsp;4–6]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Uppenbarelse#3:17|Upp. 3:&nbsp;17,&nbsp;18]]. Aposteln följde församlingen och dess
tillstånd med så beständigt deltagande och med
så ifrig bön, att han war i anden närwarande.
Guds barn äro i Kristus förenade, och i anden
förswinner afståndet dem emellan.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:6">6</span> Såsom I nu hafwen mottagit
Herren Kristus Jesus, så wandren i honom,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Tessalonikerna#4:1|1&nbsp;Tess. 4:&nbsp;1]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:7">7</span> rotade och uppbyggda i honom och
befästade i tron, såsom I hafwen blifwit
lärda, öfwerflödande i henne med
tacksägelse.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#1:5|2&nbsp;Kor. 1:&nbsp;5]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:21|Ef. 2:&nbsp;21&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#3:17|3:&nbsp;17]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Att wandra i Kristus, '''som är wägen'''
([[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#14:6|Joh. 14:&nbsp;6]]), på hwilken de skulle gå, är att tro på
honom, såsom sin enda rättfärdighet, drifwas af
hans Ande, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#8:11|Rom. 8:&nbsp;11]], wara så till sinnes,
som Jesus Kristus war, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#2:5|Fil. 2:&nbsp;5]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#2:13|13]], och i allt
sitt lefwerne efterfölja hans fotspår, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#13:15|Joh. 13:&nbsp;15]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#2:21|1&nbsp;Petr. 2:&nbsp;21]]. Kristi lemmar hafwa sin
rot i honom, som är winträdet, i hwilken de
äro såsom grenar inympade; han är hörnstenen,
och de uppbyggas på honom såsom lefwande
stenar till ett andeligt hus, till en Guds boning i
Anden, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:22|Ef. 2:&nbsp;22]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#2:5|1&nbsp;Petr. 2:&nbsp;5,&nbsp;6]].
'''Öfwerflödande i henne''' (i tron) '''med tacksägelse,''' så att
genom tron tacksägelse utströmmar från hjertat
i ord och gerningar.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:8">8</span> Sen till, att ingen bortröfwar eder
med werldswisheten och tomt bedrägeri
efter menniskostadgar, efter werldens
barnaläror och icke efter Kristus.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#15:2|Matt. 15:&nbsp;2]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#16:17|Rom. 16:&nbsp;17]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#4:9|Gal. 4:&nbsp;9]].</span>

<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 540" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 544.jpg|band III, 540]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span><span style="color:#00F;" id=" 2:9">9</span> Ty i honom bor gudomens hela
fullhet lekamligen,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Kolosserna#1:19|Kol. 1:&nbsp;19]].</span>

<span style="font-size: 90%;">De falska lärarne i församlingen hade af
judendomens stadgar och werldswishet eller så
kallad filosofi gjort en lärobyggnad, som hade
ett stort sken af djupsinnighet, men den gick
derpå ut att föra hjertat bort ifrån Kristus;
och för att sådan werldswishet warnar aposteln
strängeligen, och kallar den ett tomt bedrägeri,
och sådan är all förnuftswishet, som för sin
forskning icke lägger till grund <b>Kristus Jesus, som
har blifwit för oss till wisdom från Gud och
till rättfärdighet och till helgelse och till förlossning,</b> [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#1:30|2&nbsp;Kor. 1:&nbsp;30]]. Sådan är också all den
werldswishet, hwarmed många i wår tid bjuda
till att bortblanda och tillintetgöra kristendomen.
Kunskap och lärdom kan hafwa stort wärde och
göra mycken nytta, om den will helt och hållet
underkasta sig Herrens ord, men så snart den
will mästra Guds ord, uttyda det efter eget
godtycke eller förkasta något deraf, så försöker den
att göra Kristus till sin lärjunge och blifwer
likaså förförande som ormen i paradiset, då han
höll en föreläsning om wisheten för wår
stammoder Eva. Om werldens barnaläror, se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#4:3|Gal. 4:&nbsp;3]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#4:9|9]]. Kristus allena är sanningen och lifwet,
och emedan i '''honom allena''' bor gudomens hela
fullhet lekamligen, så kan ingen rätt andelig
kunskap finnas, utom den, som utgår från Kristus;
och han sjelf är den personliga ewiga wisheten,
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Salomos Ordspråk#8|Ords. 8]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#1:5|Joh. 1:&nbsp;5]]. Wakten eder fördenskull,
will aposteln säga, wakten eder för all wishet,
som '''icke är efter Kristus.''' Det ordet
'''lekamligen''' wisar oss, att icke blott i Kristi gudomliga
natur är hela gudomens fullhet, emedan alla tre
personerna i gudomen äro ett och samma wäsende,
fastän särskilda i afseende på sättet att wara,
utan i Kristi förklarade mandom, i den
förhärligade menniskan Jesus, bor också gudomens hela
fullhet. Mandomen är fullkomligt upphöjd i
gudomen, men den menskliga naturens
egenskaper äro derigenom ingalunda upphäfda, utan
upphöjda till oändlig fullkomlighet och
härlighet. Från gudomens fullhet i den förklarade
menniskonaturen meddelar Kristus gåfwor och
krafter åt menniskorna och werkar en ny skapelse.
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:8|Ef. 4:&nbsp;8]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:10">10</span> och I ären uppfylda i honom, som
är hufwudet för allt herradöme och all
wäldighet.

<span style="font-size: 90%;">I kraft af trosföreningen med Kristus äro
ock de troende uppfylda med Guds fullhet; alla
Guds härliga egenskaper blifwa äfwen deras. ”I
hafwen det allesamman, när I hafwen Kristus.”
L. — I behöfwen då icke se eder om efter något
annat till salighet. Kristus är i anseende till
den menskliga naturen upphöjd öfwer alla
änglar, högre än himlarne och insatt såsom Herre
och Konung öfwer allting. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Psaltaren#2|Ps. 2]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#2:9|Fil. 2:&nbsp;9–11]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:11">11</span> i hwilken I ock hafwen blifwit
omskurna med en omskärelse, som icke är
gjord med händer, genom afklädandet af
köttets syndakropp, genom Kristi omskärelse,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Femte Boken Mose#10:16|5&nbsp;Mos. 10:&nbsp;16]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#3:3|Fil. 3:&nbsp;3]].</span>

<span style="font-size: 90%;">I Kristus hafwen I den sannskyldiga, renande
och helgande omskärelsen, som den utwertes på
kroppen skedda omskärelsen förebildade, hwilken
senare omskärelse fördenskull icke mer behöfwes.
Omskärelsen i Kristus, som är den nya födelsen,
består i afklädandet af köttets syndakropp, i
afklädandet af hela den gamla menniskan, alla
synder till deras skuld, fördömelse och wälde,
och slutligen hela kroppens afklädande i döden,
och förebildades i gamla testamentet genom
afskärandet och bortkastandet af förhuden, hwilken
war en bild af hela menniskans synduppfylda
natur. Detta är genom Guds egen werkan skedt
i '''Kristi omskärelse,''' som är dopet, [[#2:12|v.&nbsp;12]], af
Kristus för oss insatt i omskärelsens ställe, hwilken
'''war en skugga af det tillkommande,''' [[#2:17|v.&nbsp;17]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:12">12</span> med honom begrafna i dopet, i
hwilken I ock hafwen blifwit uppwäckta
med honom genom tron af Guds werkan,
som har uppwäckt honom från de döda.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:3|Rom. 6:&nbsp;3&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Kolosserna#3:1|Kol. 3:&nbsp;1]].</span>

<span style="font-size: 90%;">I dopet äro wi medbegrafna med Kristus,
d. ä. Kristi död i wårt ställe, som med
begrafningen bekräftades, tillräknas och tilldömes oss
så alldeles i dopet, som om wi sjelfwa dött för
wåra synder; och såsom wi i dopet äro
meddöda och medbegrafna med Kristus, så äro wi
ock i dopet meduppwäckta med honom,
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:6|Rom. 6:&nbsp;6]], '''genom tron.''' Genom tron på Kristus,
att hans död borttagit wåra synder och hans
uppwäckelse är wår uppwäckelse, uppstår och
förwerkligas i oss Kristi uppwäckelse, den nya
menniskan, förmedelst hwilken den gamla dör. Tron
är af Guds werkan med dopet, som innefattar
hela evangelii predikan, att Guds nåds tillsägelse
och tillegnelse i Kristus. Det är genom samma
Guds werkan, genom hwilken han uppwäckte
Kristus, då han war död för wåra synder, som
han uppwäcker i oss tron och skapar i oss det nya
lifwet i Kristus, och just derföre ock slutligen
uppwäcker den dödliga kroppen. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#8:11|Rom. 8:&nbsp;11]].
I [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Marci Evangelium#16:16|Mark. 16:&nbsp;16]], står det ordet '''tror'' före det
ordet '''blifwer döpt,''' men här nämnes '''tron''' efter
dopet, och härmed har Guds Ande wisat oss, att
tron och dopet, dopet och tron icke så skiljas åt,
så att det ena måste föregå det andra, utan
Herrens Ande skänker tro och lif genom dopet, och
derföre kallas det nya födelsens bad.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:13">13</span> Äfwen eder, som woren döda i
edra öfwerträdelser och i edert kötts
förhud, eder har han gjort lefwande med
honom, sedn han har förlåtit oss alla
öfwerträdelserna
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:1|Ef. 2:&nbsp;1]], [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:5|5]], [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:11|11]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:14">14</span> och utplånat handskriften i
stadgar, som war mot oss och låg oss i
wägen, och den har han tagit bort och
fastnaglat den wid korset.

<span style="font-size: 90%;">Aposteln förklarar widare, huru wi i dopet
äro med Kristus uppståndne och hafwa undfått
ett nytt, andeligt lif och dermed rätt till det
ewiga lifwet; och detta har skett derigenom att
han efterskänkt eller förlåtit oss alla wåra öfwerträdelser och synder; och synderna har han
förlåtit oss, i det han utplånade den handskriften i</span>
<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 541" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 545.jpg|band III, 541]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span><span style="font-size: 90%;">stadgar, som innehöll wårt skuldregister och som
war oss emot. Lagen kallas här en handskrift
eller ett skuldbref emot oss. ty den fordrar andeligt lif, helighet och fullkomlighet, och dessa
fordringar äro wi skyldige att uppfylla, således
också skyldige att lida straffet för hela wår syndaskuld. Denna skuld, som ingen menniska kan
betala, gör oss alla till wredens barn, så att wi
äro under den förbannelse, som lagen uttalar
öfwer hwarje öfwerträdare. Detta skuldebref
har Kristus genom döden på korset dödat, att
det icke mer gäller, ty han har tillfyllestgjort och
betalt hela skulden i wårt ställe, så att lagen
icke har något mer att fordra af menniskan, då
hon flyr från lagen till nåden och med tron
insweper sig i Kristi rättfärdighet. Ett skuldebref plägar man utstryka eller sönderrifwa, så
snart skulden är betald. I forntiden plägade
man stundom offentligen så tillkännagifwa att
ett skuldebref war betaldt, att man spikade upp
det med en eller flera spikar. Lagens skuldebref,
som äfwen är inskrifwet i samwetet och således
af oss liksom egenhändigt undertecknadt, har i
Kristus blifwit uppenbarligen på korset framwisadt såsom fullkomligt betaldt. Deraf får den
öfwer syndaskulden bekymrade själen frimodighet att se på korset och i tron säga: der är min
löftesmän, som betalt min syndaskuld, så att jag
är fri. När hon så tror, så är Kristi henne i
dopet tillräknade död och uppståndelse i henne
förwerkligad. — '''Kötts förhud,''' [[#2:13|v.&nbsp;13]]. Aposteln
kallar war förderfwade och till allt ondt benägna
natur en förhud, i hwilken wi äro inneslutne,
så länge wi äro utom löftets förbund; och aposteln brukar detta uttryck med hänsyn till liknelsen af omskärelsen i [[#2:11|v.&nbsp;11]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:15">15</span> Sedan han har afwäpnat
herradömena och wäldigheterna, har han stält
dem uppenbarligen fram och triumferat
öfwer dem i honom.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#12:31|Joh. 12:&nbsp;31]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#2:14|Ebr. 2:&nbsp;14]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Grt.: <b>Hafwande afwäpnat herradömena och
wäldigheterna, har han</b> (Gud, som uppwäckte
Kristus, [[#2:12|v.&nbsp;12]]) <b>utstält dem till offentlig
åskådning, triumferande öfwer dem i honom</b>
(Kristus). De herradömen och wäldigheter, som genom synden fört menniskoslägtet bort från Gud
och nedsänkt det i andelig träldom under sig,
hafwa genom Kristi offerdöd blifwit besegrade
och afwäpnade, likasom fordom segerwinnare
plägade taga kläder och wapen ifrån de besegrade.
Djefwulen och hans änglar, hwilka såsom höga
andemagter, de der hafwa rätt och magt öfwer
syndaren, kallas herradömen och wäldigheter
([[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#4:4|2&nbsp;Kor. 4:&nbsp;4]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#12:31|Joh. 12:&nbsp;31]]), de hafwa förlorat sin
rätt, sin magt och sina anspråk, ty lagen är
uppfyld, och wår anklagare kan nu icke peka på
lagen och säga till Gud: du är orättfärdig och
motsäger dig sjelf, om du gör menniskan salig
och efterskänker henne straffet, som hon förtjenat,
ty mot hela din lag har hon brutit, och
derföre skall hon utelemnas åt mig. Icke heller kan
djefwulen åberopa sig derpå, att menniskans
hjerta och wilja äro honom undergifna, ty de,
som tro på Kristus, hafwa fått magt att blifwa
Guds barn, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#1:12|Joh. 1:&nbsp;12]], och således magt att
afsäga sig djefwulens herrawälde, att uppsäga
honom tro och lydnad, samt magt att wilja tillhöra Kristus såsom Herre och Konung, och att
bewisa denna wiljas uppriktighet och ståndaktighet i lidande och stundom i martyrdöd för sin
bekännelsen skull, så att de i Kristi kraft öfwerwinna anklagaren. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Uppenbarelse#12:11|Upp. 12:&nbsp;11]]. I den dagliga striden segra de i Kristi kraft öfwer synden, werlden och djefwulen. Således har Kristus genom sin död och uppståndelse och genom
sin deraf härflytande kraft i församlingen bewisat och bewisar ännu de onda andarnas afwäpnande och wanmagt. Denna seger är uppenbarlig för Gud, för menniskorna, för himmelenS
änglar och för afgrundens andar. Med detsamma
aposteln här wisat, att Kristi död och uppståndelse afwäpnat djefwulen och hans rike, har han
ock tillbakawisat orimligheten af änglarnes dyrkan, såsom om de wore medlare och förebedjare,
såsom den sjelfbehagliga ödmjukheten föregås.
[[#2:18|v.&nbsp;18]]; ty Kristus, icke änglarna, har frälst oss
ifrån djefwulens träldom. Han är de goda
änglarnas hufwud, [[#2:10|v.&nbsp;10]], och de ondas besegrare och Herre; och allt är det wårt, om wi
äro i Kristus. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#3:22|2&nbsp;Kor. 3:&nbsp;22]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:16">16</span> Ingen döme eder således för mat
eller dryck, eller i fråga om högtid,
nymånad eller sabbat,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Tredje Boken Mose#11|3&nbsp;Mos. 11]] o. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Tredje Boken Mose#23|23 kap]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#14:2|Rom. 14:&nbsp;2&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#4:10|Gal. 4:&nbsp;10&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Titus#1:15|Tit. 1:&nbsp;15]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Emedan Kristus fullbordat lagen, så kan lagen icke hålla i träldom eller förbanna eller fördöma de menniskor, som tro på Kristus; desse
wandra icke efter köttet, utan efter anden. Men
att de fly synden och af kärlek till Kristus beflita sig att hålla hans bud, sker då ingalunda
i den mening, att de skulle derigenom blifwa
rättfärdige och salige, utan deras lydnad för
Kristi lag är blott frukten af den lefwande tron.
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Jakobs Bref#2:26|Jak. 2:&nbsp;26]]. Att med fastande, iakttagande af
gamla testamentets spisstadgar och firande af
högtider, nymånader och sabbater efter Moses’
lag wilja bidraga till att blifwa rättfärdig inför Gud, wore att sammanblanda Kristi rättfärdighet och egenrättfärdigheten, se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#4:10|Gal. 4:&nbsp;10]].
Guds folk i nya testamentet håller icke sabbaten
helig, för att derigenom gifwa Herren ett offer,
utan för att i umgänge med Herren '''emottaga'''
nådens gåfwor för själ och hjerta samt fröjd och
wälsignelse i trons och kärlekens innerliga utöfning. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Jakobs Bref#1:27|Jak. 1:&nbsp;27]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#16:2|2&nbsp;Kor. 16:&nbsp;2]]. Att i
Kristus fira sabbaten, är icke för Guds barn ett
beswärligt twång, utan en stor nådens förmån.
Ordet sabbat syftar på det gamla testamentets
sabbatsdagar och sabbatsår, som de kristna af
Judafolket i början ansågo sig böra fira efter
lagens föreskrifter. Wår söndag deremot kallas
i det nya testamentet Herrens dag och skall hållas helig icke för lagens skull utan för Herrens
skull.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:17">17</span> hwilket är en skugga af det tillkommande, men kroppen är Kristi.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#8:5|Ebr. 8:&nbsp;5]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#10:1|10:&nbsp;1]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Lagens stadgar och den levitiska gudstjensten
innehöll liksom skuggbilder eller afmålningar,
som alla syftade på Kristus, Messias, som
lofwad war. Kroppen sjelf eller wäsendet af alla
förebilder, löften och profetior war Kristus;</span>
<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 542" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 546.jpg|band III, 542]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span><span style="font-size: 90%;">likasom en målning icke är sjelfwa kroppen af
den person, som är afmålad; personen är mer
än målningen, Kristus sjelf är oändligt mer än
alla förebilder, som hänwisade till honom.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:18">18</span> Ingen tage segerlönen från eder,
som will göra det genom ödmjukhet och
ängladyrkan, inlåtande sig på det han
icke har sett, fåfängt uppblåst af sitt
köttsliga sinne,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#24:4|Matt. 24:&nbsp;4]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ första Bref#4:1|1&nbsp;Joh. 4:&nbsp;1]].</span>

<span style="font-size: 90%;">De falska lärarne påstodo, att de, som icke
ingingo på deras lära, woro på en orätt wäg,
men aposteln wisar, att hwarje lära, som icke
wisar menniskan till Kristus allena såsom
medlare och förlossare, utan inblandar egna påfund
och menniskobud, bortröfwar från själen den
segerlön, som Kristus åt henne förwärfwat. All
sådan lära kommer af ett köttsligt sinne och är
förenad med andeligt högmod, äfwen om den
har ett sken af djup andelighet och ödmjukhet.
Förnuftet är '''köttsligt,''' när det lemnar Guds
uppenbarade ord och öfwerlemnar sig åt sitt eget
tänkande. Att tillbedja änglar eller dyrka
helgon, såsom det sker i den romerska kyrkan, eller
att tro sig kunna tjena Gud på änglawis,
såsom om man kunde blifwa fullkomligt syndfri
här i tiden, är willfarelser, som på åtskilliga
tider uppstått, men Guds ord och sanningens
Ande i församlingen motarbetar och besegrar
alltid alla slags willfarelser och allt förderf,
fastän kampen och striden ofta är lång och swår.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:19">19</span> och icke hållande sig till hufwudet,
hwarifrån hela kroppen, understödd och
sammanhållen af lederna och senorna,
tillwäxer med den tillwäxt Gud gifwer.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:15|Ef. 4:&nbsp;15&nbsp;f]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:15|Ef. 4:&nbsp;15,&nbsp;16]]. Ingen kan wara en rätt
kristen och blifwa salig, utan genom Kristus,
och såsom en lem af hans andeliga kropp, som
lefwer och tillwäxer i honom, från hwilken
allena, såsom hufwudet, lifwet utströmmar
genom alla lederna i hela kroppen, som är
församlingen, så att den tillwäxer med den
tillwäxt, som Gud gifwer. Så snart en lem
afskäres från kroppen, så är den död; och ingen
lärdom och inga menniskofunder kunna gifwa
henne det sanna och ewiga lifwet.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:20">20</span> Om I således med Kristus
hafwen dött bort ifrån werldens
barnaläror, hwarföre bjuder man eder, likasom
lefden I uti werlden:
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:3|Rom. 6:&nbsp;3&nbsp;f]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#7:4|7:&nbsp;4&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#2:19|Gal. 2:&nbsp;19]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#4:9|4:&nbsp;9&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Kolosserna#2:8|Kol. 2:&nbsp;8]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#2:19|Gal. 2:&nbsp;19]]; [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#4:3|kap. 4:&nbsp;3]], [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#4:9|9]]. Hwarföre
låtten I åter fånga eder af sådana stadgar eller
föreskrifter, som dessa:</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:21">21</span> ”Du skall icke röra, icke heller
smaka, icke heller komma wid” —

<span style="color:#00F;" id=" 2:22">22</span> hwilket allt skall förgås genom
förbrukningen — efter menniskors bud
och läror,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#15:9|Matt. 15:&nbsp;9]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Titus#1:14|Tit. 1:&nbsp;14]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Äfwen i wår tid och i wår kyrka, såwäl som
i alla tider, är man utsatt för faran att komma
i träldom under menniskors bud, föreskrifter,
lärostadgar, omwändelseregler o. s. w. Och
äfwen det bästa, som någon menniska kan skrifwa
eller tala, och som i sig sjelf kan wara ganska
rätt, blifwer ett träldomsband för menniskor, så
snart man fäster sig derwid, såsom om det wore
lika wigtigt som Guds ord.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 2:23">23</span> hwilka hafwa blott ett namn af
wishet i sjelftagen gudstjenst och
ödmjukhet och skoningslöshet mot
kroppen, icke i något hedrande, till köttets
mättande?
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Timoteus#4:8|1&nbsp;Tim. 4:&nbsp;8]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Sjelftagen andelighet, sjelfgjord gudstjenst,
skenhelig ödmjukhet, högtrafwande andeligt tal,
godtycklig försakelse, hwarmed man i sjelfwa
werket mättar och göder ett köttsligt sinne och
andeligt högmod, äro afwägar, på hwilka många
menniskor förwilla sig; och då sådana tala om
Kristus, så är det mera en sjelfgjord Kristus,
än den uppståndne, lefwande Kristus.</span>

<center><span id="3"></span>
== 3 Kapitlet. ==

'''Om afklädandet af den gamla menniskan och iklädandet af den nya. Makars, föräldrars, barns och tjenares pligter.'''</center>

<span style="color:#00F;" id=" 3:1"></span>Om I nu hafwen uppstått med
Kristus, så söken det som är ofwan,
der Kristus är sittande på Guds högra
sida.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:2|Rom. 6:&nbsp;2&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#3:20|Fil. 3:&nbsp;20]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Hafwen I uppstått från den andeliga döden
till det nya lifwet i Kristus, så söken de
himmelska egodelarna, som äro i Kristus, hwilken
är upphöjd på Guds högra hand, se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:4|Rom. 6:&nbsp;4,&nbsp;5]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:1|Ef. 2:&nbsp;1]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#2:5|5]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Kolosserna#2:13|Kol. 2:&nbsp;13]]. De, som hafwa
uppstått med Kristus, hafwa icke werlden, utan
himmelen till sitt rätta horn. På Guds högra
sida är deras skatt, der böra de också hafwa sina
hjertan, och deras diktan och traktan bör gå derpå
ut, att de må undfå allt mera ljus och nåd och
kraft, och att i hans kraft werka hans werk,
medan dagen är.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:2">2</span> Trakten efter det som är ofwan,
icke efter det som är på jorden;

<span style="font-size: 90%;">Wid det jordiska är den naturliga menniskan
fästad, den will här wara hemmastadd, af
jordiska ting söker hon ära, besittning, förnöjelse;
men här upprepas förmaningen, som redan står
i föregående vers, att bortlägga och öfwerwinna
det jordiska sinnet och fara efter de himmelska
tingen. <b>Älsken icke werlden, icke heller de ting,
som äro i werlden.</b></span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:3">3</span> ty I hafwen dött, och edert lif är
fördoldt med Kristus i Gud.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:2|Rom. 6:&nbsp;2&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#2:20|Gal. 2:&nbsp;20]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Detta är skälet, hwarföre de skulle fästa sitt
sinne wid det som är ofwan. De troende äro
döde ifrån synden, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:2|Rom. 6:&nbsp;2–8]], och döde ifrån
werlden, se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#6:14|Gal. 6:&nbsp;14]]. Deras sanna lif är
fördoldt i Gud. Kristus, som är deras lif, är
osynlig, ty han är upphöjd på Guds högra sida.
Werlden kan icke se honom, de pånyttfödda se
honom blott i tron, men detta är icke
åskådande; '''ty wi wandra i tro, icke i åskådning.''' Det
lif, de troende lefwa i honom, är för werlden
fördoldt, och äfwen för dem sjelfwa är det</span>
<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 543" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 547.jpg|band III, 543]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span><span style="font-size: 90%;">fördoldt, så att det ofta synes dem, såsom om
Kristus wore borta, och såsom om hela nådens
werk i deras hjertan wore utan framgång; de
blifwa fattigare och fattigare, de få se djupet af
syndaförderfwet och sin egen wanmagt mer och
mer, så att de ingenting få behålla, utom Kristi
ord, hwarwid tron håller sig fast. Stundom
är detta lif så fördoldt, att de pånyttfödda i
strid och pröfning, i swåra frestelser eller i djup
dunkelhet knappt kunna hålla sig wid Guds ord,
utan det är såsom om det för dem wore
kraftlöst, till dess Guds Ande leder deras trosblick
till något särskildt trösteord; och detta synes dem
då såsom en ny gåfwa från himmelen.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:4">4</span> När Kristus, wårt lif, warder
uppenbarad, då skolen ock I uppenbaras
med honom i härlighet.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#3:21|Fil. 3:&nbsp;21]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ första Bref#3:2|1&nbsp;Joh. 3:&nbsp;2]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Kristus, som är de pånyttföddas lif, blifwer
uppenbarad i härlighet wid sin tillkommelse, och
då skola de alla i salig uppståndelse blifwa
uppenbarade såsom delaktige af hans härlighet. Se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#25:31|Matt. 25:&nbsp;31]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ första Bref#3:2|1&nbsp;Joh. 3:&nbsp;2]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#1:5|1&nbsp;Petr. 1:&nbsp;5]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:5">5</span> Döden derföre edra lemmar, som
äro på jorden, skörlefnad, orenhet, lusta,
ond begärelse och girigheten, som är
afgudadyrkan,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:11|Rom. 6:&nbsp;11&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#8:13|8:&nbsp;13]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Icke kroppens synbara lemmar skall
menniskan döda, icke kroppens hand och fot är det som
skall afhuggas, utan syndakroppens lemmar.
Syndaförderfwet framställes såsom en hel kropp
med sina särskilda lemmar, och dessa lemmar
äro alla syndiga lustar och begärelser. Men allt
detta skall dödas, köttet samt med lustar och
begärelser korsfästas, qwäfwas och öfwerwinnas
hos dem, som blifwit lemmar af Kristi kropp.
Girighet är afgudadyrkan, ty derigenom fästes
hjertat wid de jordiska tingen.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:6">6</span> för hwilkas skull Guds wrede
kommer öfwer otrons barn,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#6:9|2&nbsp;Kor. 6:&nbsp;9&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#5:19|Gal. 5:&nbsp;19&nbsp;f]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:6|Ef. 5:&nbsp;6]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:7">7</span> och i hwilka äfwen I fordom
wandraden, då I lefden i dem.

<span style="font-size: 90%;">'''Fordom,''' nemligen före eder omwändelse. Det
war då eder lust och edert lif att tjena synden.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:8">8</span> Men läggen nu ock I bort
alltsamman, wrede, häftighet, ondska, hädelse
och skamligt tal från eder mun.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:25|Ef. 4:&nbsp;25&nbsp;f]]., [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:29|29]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:4|5:&nbsp;4]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Jakobs Bref#1:21|Jak. 1:&nbsp;21]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:22|Ef. 4:&nbsp;22–31]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:9">9</span> Ljugen icke mot hwarandra, I som
hafwen afklädt eder den gamla
menniskan med hennes gerningar
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:22|Ef. 4:&nbsp;22]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:10">10</span> och iklätt eder den nya, som
förnyas till kunskap efter dens bild, som
har skapat henne,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:4|Rom. 6:&nbsp;4]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:24|Ef. 4:&nbsp;24]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Efter I hafwen i dopet ([[#2:11|kap. 2:&nbsp;11,&nbsp;12]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#3:27|Gal. 3:&nbsp;27]]) afklädt den gamla menniskan, och <b>hon är
korsfäst med Kristus, på det att syndens kropp
må warda om intet, att I icke mer skolen
tjena synden,</b> [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:6|Rom. 6:&nbsp;6]], och hon således i kraft
af Kristi död kan och skall dödas, så sen till, att
I allt fortfarande afkläden henne, allt fort ¨
döden hennes lemmar ([[#3:5|v.&nbsp;5—9]]), de mångahanda
syndalustarna, så att I icke efterföljen dem och
gifwen edra lemmar till deras wilja.
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#6:12|Rom. 6:&nbsp;12,&nbsp;13]]. <b>Om I lefwen efter köttet, skolen I
dö,</b> [[#3:6|v.&nbsp;6]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#8:13|Rom. 8:&nbsp;13]]. Och efter I hafwen i
dopet blifwit iklädda den nya menniskan, som
Gud efter sitt beläte skapat i eder genom tron,
och I således blifwit uppwäckta med Kristus,
[[#2:12|kap. 2:&nbsp;12]], så winnläggen eder om dess
fortsatta iklädande, att han allt mer framträder i
de Andens frukter, som beskrifwas i [[#3:12|v.&nbsp;12]] och
följande. Den nya menniskan förnyas af den
Helige Ande genom ordet och sakramenten <b>till
kunskap,</b> till att allt mer <b>känna Kristus och
hans uppståndelses kraft och delaktigheten i
hans lidanden.</b> [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#3:10|Fil. 3:&nbsp;10]]. Ju mer den
pånyttfödda menniskan wäxer i wår Herre Jesu
Kristi kunskap, dess mer uppfylles hon af Guds
bild, och dess mer afklädes den gamla menniskan
med hennes gerningar.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:11">11</span> der icke är Grek och Jude,
omskärelse och förhud, barbar, Skyt, träl,
fri, utan Kristus är allt och i alla.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#10:12|Rom. 10:&nbsp;12]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#7:21|2&nbsp;Kor. 7:&nbsp;21&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#3:28|Gal. 3:&nbsp;28]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#5:6|5:&nbsp;6]].</span>

<span style="font-size: 90%;">'''Der,''' i den gamla menniskans afklädande och
i den nyas iklädande, är icke Grek och Jude.
Der gör hwarken omskärelse eller förhud något
till saken. Det hwarken hjelper eller skadar.
Sådant hör till werldens barnaläror,
[[#2:8|kap. 2:&nbsp;8]], till det, som är på jorden, [[#3:2|v.&nbsp;2]]. <b>Kristus är
allt och i alla.</b> Han allena gäller, han allena
har, gör och gifwer här allt, och utan honom
är intet bewändt, hwarken omskärelse eller
förhud. Skyter (ett för råhet och wildhet
beryktadt folk), barbarer och wilda hednafolk, såwäl
som Judar och Greker, trälar såwäl som fria,
blifwa nya menniskor, ett nytt slägte, genom
tron på Kristus, och icke genom något hwad de
äro eller hafwa eller göra.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:12">12</span> Ikläden eder derföre, såsom Guds
utkorade, heliga och älskade, en hjertlig
barmhertighet, mildhet, ödmjukhet,
saktmodighet, långmodighet,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:1|Ef. 4:&nbsp;1&nbsp;f]]., [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:32|32]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Galaterna#5:22|Gal. 5:&nbsp;22&nbsp;f]].</span>

<span style="font-size: 90%;">'''Hjertlig barmhertighet,''' grt.:
'''barmhertighets hjerta,''' ett hjerta, som är idel barmhertighet.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:13">13</span> fördragande hwarandra och
förlåtande hwarandra, om någon har
klagomål mot någon. Såsom Kristus har
förlåtit eder, så gören ock I.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#6:14|Matt. 6:&nbsp;14]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Marci Evangelium#11:25|Mark. 11:&nbsp;25]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:14">14</span> Men öfwer allt detta inkläden eder
kärleken, som är fullkomlighetens band.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#15:12|Joh. 15:&nbsp;12]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Kolosserna#2:2|Kol. 2:&nbsp;2]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#13:13|2&nbsp;Kor. 13:&nbsp;13]].</span>

<span style="font-size: 90%;">'''Men öfwer allt detta,''' grt.: <b>men till allt
detta.</b> Till uppmuntran, förmaning och tröst
kallas de troende här, [[#3:12|v.&nbsp;12]], med tre ljufliga
namn på en gång: '''utkorade, heliga''' och '''älskade.'''
De äro utwalde i Kristus före werldens
grundläggning, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#8:29|Rom. 8:&nbsp;29]]; [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:4|Ef. 1:&nbsp;4]]; de äro helgon,
de äro heliga i Kristus, från werlden afsöndrade</span>
<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 544" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 548.jpg|band III, 544]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span><span style="font-size: 90%;">och stå i helgelsenåden; de äro älskade i den
enfödde älskade Sonen. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#1:6|Ef. 1:&nbsp;6]]. Allt detta skall
drifwa dem att ikläda sig såsom en beständig
klädnad allt det, som här nämnes, såsom
tillbörligt är för dem, som hafwa fått en så hög
kallelse, att wara Guds utkorade, heliga och
älskade. Om den förlåtande kärleken till nästan
se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#18:15|Matt. 18:&nbsp;15]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Lukas’ Evangelium#17:4|Luk. 17:&nbsp;4]]. Kristus är
föresynen af den förlåtande kärleken. De troende
skola se uppå honom och förlåta hwarandra,
såsom han har förlåtit dem. Kärlelen är det,
som i sig förenar all denna barmhertighet,
mildhet eller wälwillighet, som gerna är sin nästa
till gagn, samt ödmjukhet o. s. w. Kärleken är
ett band af fullkomlighet, som sammanhåller alla
trons frukter i lefwande förening, den förenar
Kristi lemmar i en lefwande kropp, och den
twingar med ett ljufligt twång Guds folk att
trakta efter fullkomligheten, att Kristi
fullkomlighet, som de hafwa i tron, måtte blifwa allt
mera och mera inplantad i dem.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:15">15</span> Och Kristi frid regere i edra
hjertan, till hwilken I ock ären kallade i
en kropp, och waren tacksamma.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#4:7|Fil. 4:&nbsp;7]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:4|Ef. 4:&nbsp;4]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Såsom lemmar i en kropp, hwars hufwud är
Kristus, böra de troende allt innerligare älska
hwarandra inbördes, [[#3:12|v.&nbsp;12]], [[#3:14|14]], låta Guds frid
regera i sina hjertan, så att de icke låta störa
sig af werldens hat eller af brödernas fel och
swagheter, icke låta reta sig till ofördragsamhet
och söndringar, utan betänka att de äro kallade
till frid, att hafwa Guds frid och att wara
fridens barn. En så hög kallelse uppfordrar dem
till fortfarande tacksamhet, som ådagalägger sig
deri, att Guds frid får regera i deras hjertan,
och som tillika bewarar åt dem friden. Waren
tacksamme i allting! [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Tessalonikerna#5:18|1&nbsp;Tess. 5:&nbsp;18]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:16">16</span> Låten Kristi ord rikligen bo ibland
eder, lären och förmanen hwarandra i
all wisdom med psalmer och lofsånger
och andeliga wisor och sjungen i nåden
till Herrens ära i edra hjertan.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#14:15|2&nbsp;Kor. 14:&nbsp;15]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#14:26|26]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:19|Ef. 5:&nbsp;19]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Låten Kristi ord, hela Guds ord, bo och
blifwa i edra hjertan och i edra hus, så att I
troende anammen det och anwänden det i hela
det dagliga lifwet, och af hjertats fullhet i tron
och kärleken hafwen andeligt tal med
hwarandra, samt gemensam andakt och uppbyggelse.
”Låten det bo hos eder, icke såsom en gäst blott
finna herberge en natt eller twå; utan blifwa
boende hos eder och aldrig komma ifrån eder.”
L. — Sålunda får Guds frid rum att regera i
edra hjertan. Ingen mensklig lärdom kan göra
menniskan wis till saligheten, icke heller Guds
ord, så länge det blott uppfattas i förståndet
och minnet, men icke får ingå i hjertat, se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:19|Ef. 5:&nbsp;19]]. Således är de kristnas inbördes
uppbyggelse icke blott i kyrkan, utan också i den
inbördes umgängelsen uttryckligen befald. Att läsa
och betrakta Guds ord enskildt eller gemensamt
och lära och förmana hwarandra inbördes när
och hwar de wilja, är de kristnas oafwisliga
rätt och pligt. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Timoteus#2:8|1&nbsp;Tim. 2:&nbsp;8]]. I nya
testamentet äro wi icke bundna wid någon wiss ort eller
rum. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#4:21|Joh. 4:&nbsp;21]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:17">17</span> Och allt hwad I gören med ord
eller gerning, det gören allt i Herren
Jesu namn, och tacken Gud Fader
genom honom.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#10:31|2&nbsp;Kor. 10:&nbsp;31]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:20|Ef. 5:&nbsp;20]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Tessalonikerna#5:18|1&nbsp;Tess. 5:&nbsp;18]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Brefwet till Ebreerna#13:15|Ebr. 13:&nbsp;15]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Här hafwa wi ett allmänt rättesnöre, huru
allt wårt tal och alla wåra gerningar skola
wara beskaffade: de skola nemligen ske i Jesu
namn, under tacksägelse till Fadren genom
Jesus Kristus. Det blifwer då icke swårt för en
kristen att weta, hwad han bör tala och göra
eller icke. Det måste då utgå af tron på
Jesus och ske af kärlek till honom, hwilken wi
böra hafwa med oss i allt hwad wi göra, så att
Kristi Ande får råda. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#8:9|Rom. 8:&nbsp;9]]. Hwad alla
de så kallade oskyldiga nöjena beträffar, så bör
besinnas, att för sanna kristna kan blott det wara
rätt nöjsamt och ljufligt, som de kunna göra
med bön i Jesu namn och derföre tacka Gud
och Fadren genom Kristus. Då du börjar en
sak, tänk efter, om du af hjertat kan uppsända
en frimodig suck till Gud och säga: Nu börjar
jag i Jesu namn! Då behöfwer det ordet
'''”oskyldig”''' icke tilläggas till det göromål eller
den förnöjelse, som du företager dig. Om
bönen och tacksägelsen i Jesu namn, se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#14:13|Joh. 14:&nbsp;13–15]]. ”De kristnas werk hafwa intet namn,
tid eller rum; derföre nämner Paulus här icke
något enskildt werk, utan sammanfattar alla i
en hög och gör dem alla goda; det må wara
äta, dricka, sofwa, waka, gå, stå, tala, tiga,
arbeta, wara sysslolös, är det allt idel
kosteliga ting, derföre att allt går i Jesu namn;
men då gå de i hans namn, när wi med fast
tro fasthålla, att Kristus är i oss och wi i
honom, så att '''wi''' hwila och '''han''' i oss werkar.
En kristen skall icke göra något af sin förmåga
eller godtycke, utan wara wiss, att Gud är med
honom och genom honom werkar. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#9:26|2&nbsp;Kor. 9:&nbsp;26]].
Deraf kan då sedan följa, att man lofwar och
tackar Gud, hwilken allena äran och
berömmelsen tillkommer, för allt godt. Men den,
som gör något af sin förmåga, änskönt han ock
med munnen tackar Gud, ljuger dock och är
falsk, liksom hycklaren i evangelium.
Tacksamheten är det enda offer och werk, som wi kunna
och skola göra emot Gud. Och dock icke
genom oss sjelfwa, utan genom wår medlare
Jesus, utan hwilken ingen kommer till Fadren
eller kan få tillgång till honom.” L.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:18">18</span> I hustrur, waren edra män
undergifna, såsom tillbörligt är i Herren.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#14:34|2&nbsp;Kor. 14:&nbsp;34]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:22|Ef. 5:&nbsp;22]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#3:1|1&nbsp;Petr. 3:&nbsp;1]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:19">19</span> I män, älsken edra hustrur och
waren icke bittre mot dem.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:25|Ef. 5:&nbsp;25]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#3:7|1&nbsp;Petr. 3:&nbsp;7]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:22|Ef. 5:&nbsp;22–33]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#3:7|1&nbsp;Petr. 3:&nbsp;7]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:20">20</span> I barn, waren edra föräldrar
lydiga i allt, ty detta är wälbehagligt i
Herren.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:1|Ef. 6:&nbsp;1&nbsp;f]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:1|Ef. 6:&nbsp;1–3]]. De orden: i allt förutsätta,
att föräldrarne äro sanna kristna och att de af</span>
<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 545" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 549.jpg|band III, 545]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span><span style="font-size: 90%;">barnen aldrig begära något, som strider emot
Guds ord.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:21">21</span> I fäder, reten icke edra barn, att
de icke fälla modet.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:4|Ef. 6:&nbsp;4]].</span>

<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:4|Ef. 6:&nbsp;4]]. Wrede, häftighet, hårdhet och
kärlekslöshet hos föräldrarne qwäfwa
frimodigheten och kärleken hos barnen.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:22">22</span> I tjenare, waren lydige edra
lekamlige herrar i allt, icke med ögontjenst,
såsom wiljande behaga menniskor, utan
med hjertats enfald, i Herrens fruktan.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:5|Ef. 6:&nbsp;5&nbsp;f]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Timoteus#6:1|1&nbsp;Tim. 6:&nbsp;1]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Titus#2:9|Tit. 2:&nbsp;9]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#2:18|1&nbsp;Petr. 2:&nbsp;18]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Med '''allt''' menas här detsamma, som i [[#3:20|v.&nbsp;20]].
Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:5|Ef. 6:&nbsp;5]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:23">23</span> Och allt hwad I gören, det gören
af hjertat, såsom för Herren och icke för
menniskor,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:7|Ef. 6:&nbsp;7]].</span>

<span style="font-size: 90%;">'''Af hjertat,''' nemligen gerna och med flit och
sorgfällighet. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:7|Ef. 6:&nbsp;7]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:24">24</span> wetande, att I af Herren skolen
få arfwets lön; ty I tjenen Herren
Kristus.

<span style="font-size: 90%;">Såsom nådelön utlofwas arfwet i himmelen;
det är Herren Jesus, som har denna lön i sin
hand, och han är den Herren, som Guds barn
skola tjena i allt hwad de göra. Om
ogudaktiga husbönder hata fromma tjenare för Guds
ords skull, så skall tjenaren ändå wara trogen
och flitig och redlig i sin tjenst, och alltid
besinna, att han derwid har att göra med Herren
i himmelen, och att det just är honom, som han
tjenar i den jordiske husbondens tjenst.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 3:25">25</span> Men den som gör orätt, han skall
få igen den orätt han har gjort,
och intet anseende är till person.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#10:34|Ap.&nbsp;G. 10:&nbsp;34]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#2:11|Rom. 2:&nbsp;11]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Petri första Bref#1:17|1&nbsp;Petr. 1:&nbsp;17]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Det goda belönas af nåd, [[#3:24|v.&nbsp;24]]. Den, som
gör orätt, får sitt straff derför antingen i det
tillkommande lifwet, om han går ur nådens tid
med synden i behåll, eller redan här i tiden,
ehwad han är tjenare eller fri, ty Gud har
intet anseende till personen. Men om den, som
står i tron på Guds Son, är försumlig eller af
tanklöshet och wårdslöshet gör orätt och icke
lyder Guds ord och samwetes röst, så söker Gud
den menniskan med tuktan och aga, se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Psaltaren#83:32|Ps. 83:&nbsp;32–34]]. Genom fortsatt försumlighet och
motstånd mot inre och yttre warningar qwäfwes
och slocknar slutligen alldeles det andeliga lifwet.</span>

<center><span id="4"></span>
== 4 Kapitlet. ==

'''Åtskilliga förmaningar, helsningar.'''</center>

<span style="color:#00F;" id=" 4:1"></span>I herrar, hwad rätt och billigt är, det
bewisen tjenarne, wetande, att ock
I hafwen en Herre i himmelen.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:9|Ef. 6:&nbsp;9]].</span>

<span style="font-size: 90%;">'''Rätt och billigt,''' grt.: '''rätt och jemlikhet.'''
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:9|Ef. 6:&nbsp;9]]. Herrarne skola behandla tjenarne
såsom de der äro dem jemlika inför Gud, inför
hwilken ingen skilnad är på herre och tjenare.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:2">2</span> Waren ihärdiga i bönen. waksamma
deri med tacksägelse,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Lukas’ Evangelium#18:1|Luk. 18:&nbsp;1&nbsp;f]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#1:14|Ap.&nbsp;G. 1:&nbsp;14]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#12:12|Rom. 12:&nbsp;12]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:18|Ef. 6:&nbsp;18]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:3">3</span> bedjande tillika äfwen för oss, att
Gud måtte för oss upplåta ordets dörr
till att tala om Kristi hemlighet, för
hwars skull jag ock är i fängelse,
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#4:1|2&nbsp;Kor. 4:&nbsp;1]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#16:9|16:&nbsp;9]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:19|Ef. 6:&nbsp;19]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Kolosserna#1:26|Kol. 1:&nbsp;26]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Tessalonikerna#3:1|2&nbsp;Tess. 3:&nbsp;1]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#28:16|Ap.&nbsp;G. 28:&nbsp;16]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#28:20|20]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:4">4</span> att jag må uppenbara henne såsom
jag bör tala.

<span style="font-size: 90%;">Att waka och bedja, tacka och lofwa är ett
nödwändigt medel, för att tillwäxa i andeligt
ljus och i helgelse, hwartill aposteln i det
föregående förmanar. Frid och fröjd i Herren och
bewarande nåd under striden mot frestelserna
skänkas af Herren på trons bön. Att man
alltid bör bedja och icke förtröttas, äfwen om
bönhörelsen synes dröja, är en förmaning, som wår
Frälsare gifwer, [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Lukas’ Evangelium#18:1|Luk. 18:&nbsp;1]], och Paulus,
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Romarne#12:12|Rom. 12:&nbsp;12]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Tessalonikerna#5:17|1&nbsp;Tess. 5:&nbsp;17]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Timoteus#2:1|1&nbsp;Tim. 2:&nbsp;1]]. ([[#4:3|V.&nbsp;3]])
'''Ordets dörr,''' nemligen ingång för ordet i
menniskors hjertan och tillfälle och frimodighet att
förkunna det, äfwen i fångenskap, midt under
werldens motstånd. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#16:9|2&nbsp;Kor. 16:&nbsp;9]].
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Korintierna#2:12|2&nbsp;Kor. 2:&nbsp;12]]. Om Kristi hemlighet, som är hela
evangelii hemlighet till syndares frälsning, se
[[#1:26|kap. 1:&nbsp;26]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:5">5</span> Wandren wisligen med dem som
äro utanför och köpen tiden.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:16|Ef. 5:&nbsp;16]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Tessalonikerna#4:12|1&nbsp;Tess. 4:&nbsp;12]].</span>

<span style="font-size: 90%;">'''De som äro utanför,''' betyder de oomwända,
som ännu icke ingått i nåderiket och blifwit
medlemmar af Kristi hjord, se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Johannes’ Evangelium#10:9|Joh. 10:&nbsp;9]]. Köpen
tiden, se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#5:16|Ef. 5:&nbsp;16]], iakttagande sorgfälligt tid
och stund, att I mågen winna de oomwända och
minska deras owänskap.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:6">6</span> Edert tal ware alltid ljufligt, med
salt kryddadt, så att I weten, huru I
bören swara hwar och en.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Marci Evangelium#9:50|Mark. 9:&nbsp;50]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#4:29|Ef. 4:&nbsp;29]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Kolosserna#3:8|Kol. 3:&nbsp;8]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Kolosserna#3:16|16]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Kristnas tal bör wara ljufligt och wänligt
och fullt af kärlek, men tillika hafwa sanningens
och Kristi Andes kraftiga salt, se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Mattei Evangelium#5:13|Matt. 5:&nbsp;13]],
så att man icke är likgiltig mot synden. Detta
salt förorsakar alltid sweda öfwer allt, der sår
och förruttnelse finnas i menniskors hjertan och
lefwerne, äfwen då det anwändes med all
wishet och mildhet.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:7">7</span> Om alla mina förhållanden skall
Tykikus, den älskade brodern och trogne
tjenaren och min medtjenare i Herren,
underrätta eder.

<span style="font-size: 90%;">Det är troligt, att både detta bref och det
till Efesierna sändes på samma gång från Rom
med Tykikus. Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Efesierna#6:21|Ef. 6:&nbsp;21,&nbsp;22]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:8">8</span> och jag har just derföre sändt
honom till eder, att han skulle få weta,
huru det är med eder, och hugswala edra
hjertan,

<span style="color:#00F;" id=" 4:9">9</span> tillika med Onesimus, den trogne
<span class="ws-noexport; noprint" id="sband III, 546" style="position:absolute; left:1em; text-align:left; text-indent:0em; font-size:80%" class="editsection"><span id="pr_page" class="OptionText" title="links&nbsp;to&nbsp;scanned&nbsp;pages"><nowiki>[</nowiki>&thinsp;[[Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 550.jpg|band III, 546]]&thinsp;<nowiki>]</nowiki></span></span>och älskade brodern, som är en af eder.
De skola fullständigt underrätta eder om
tillståndet här.

<span style="font-size: 90%;">Onesimus war en slaf, som tillhörde
Filemon i Kolossæ. Han hade rymt ifrån sin herre
och i Rom genom Paulus blifwit omwänd. Se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filemon#10|Filem. v.&nbsp;10,&nbsp;11]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:10">10</span> Aristarkus, min medfånge, helsar
eder, äfwensom Markus, Barnabas’
syskonbarn, om hwilken I hafwen fått
föreskrifter — kommer han till eder, så
mottagen honom —

<span style="font-size: 90%;">Om '''Aristarkus,''' se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#19:29|Ap.&nbsp;G. 19:&nbsp;29]]; om
'''Markus''' och '''Barnabas,''' se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#12:12|Ap.&nbsp;G. 12:&nbsp;12]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#12:25|25]].
Markus är evangelisten.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:11">11</span> och Jesus, som kallas Justus, hwilka
bland de omskurne äro de ende
medarbetare för Guds rike, som hafwa warit
mig till hugnad.

<span style="font-size: 90%;">Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Apostlagerningarna#18:27|Ap.&nbsp;G. 18:&nbsp;27]]. Medhjelpare till Guds
rike woro desse, emedan de hade bistått aposteln
i hans arbete att utbreda evangelium.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:12">12</span> Epafras helsar eder, han som är
en af eder, en Kristi tjenare, hwilken
alltid kämpar för eder i sina böner, att I
mån bestå fullkomliga och uppfylda i
allt som är Guds wilja.

<span style="font-size: 90%;">'''Epafras,''' se [[#1:7|kap. 1:&nbsp;7]]. '''Fullkomliga,''' se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#3:12|Fil. 3:&nbsp;12]],&nbsp;[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Filipperna#3:15|15]]. [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli Bref till Kolosserna#1:28|Kol. 1:&nbsp;28]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:13">13</span> Ty jag gifwer honom det
wittnesbörd, att han har stort nit för eder och
för dem i Laodicea och för dem i
Hierapolis.

<span style="font-size: 90%;">Om '''Laodicea,''' se [[#2:1|kap. 2:&nbsp;1]]. '''Hierapolis''' war
en berömd stad icke långt ifrån Laodicea. Ten
är nu alldeles förstörd och öde. Der äro warma
källor. Fordom war der ett biskopssäte.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:14">14</span> Lukas, läkaren, den älskade, helsar
eder, så ock Demas.

<span style="font-size: 90%;">'''Lukas, läkaren,''' är evangelisten Lukas. '''Demas'''
war ännu trogen, men blef sedan affällig. Se
[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli andra Bref till Timoteus#4:10|2&nbsp;Tim. 4:&nbsp;10]].</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:15">15</span> Helsen bröderna i Laodicea, och
Nymfas och den församling, som är i
hans hus.

<span style="font-size: 90%;">Det synes, att Nymfas war en ansedd man,
och att i hans hus de kristna församlade sig till
gudstjenst och andakt.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:16">16</span> Och sedan brefwet har blifwit läst
hos eder, så lagen, att det ock blifwer
läst i Laodiceernas församling, och att
äfwen I fån läsa det bref, som kommer
från Laodicea.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Tessalonikerna#5:27|1&nbsp;Tess. 5:&nbsp;27]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Brefwet som skulle komma från Laodicea
war detsamma som brefwet till Efesierna,
hwilket också war bestämdt för Laodicea, som här
nämnes, emedan Laodicea låg mycket närmare
Kolossæ än Efesus. I de kristna
församlingarna förelästes offentligen först ur det gamla
testamentets skrifter och sedan evangelierna och
de apostoliska brefwen, så fort de blefwo skrifna,
och församlingarna fingo del deraf.
Evangelisternas och apostlarnas skrifter blefwo
kringsända, och afskrifter blefwo tagna och förwarades
sorgfälligt i alla kristna församlingar. Utan
twifwel skrefwos många afskrifter, så att icke
blott hwarje församling hade en afskrift, såsom
en gemensam tillhörighet, utan äfwen alla
enskilda kristna, som möjligen kunde komma i
besittning af denna dyrbara skatt.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:17">17</span> Och sägen till Arkippus: Gif akt
på det embete, som du har fått i
Herren, att du fullgör det.

<span style="font-size: 90%;">Arkippus war i församlingens tjenst och
behöfde förmaningar.</span>

<span style="color:#00F;" id=" 4:18">18</span> Helsningen med min, Pauli, hand.
Tänken på mina bojor. Nåden ware
med eder! Amen.
<span style="font-size: 90%;">[[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#16:21|2&nbsp;Kor. 16:&nbsp;21]].</span>

<span style="font-size: 90%;">Se [[Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Pauli första Bref till Korintierna#16:21|2&nbsp;Kor. 16:&nbsp;21]]. Aposteln, som dikterade
sina bref, så att en annan skref hwad han
talade, underskref dem alltid med egenhändig
helsning och namnteckning, på det intet försök af
falska lärare måtte lyckas, att i församlingarna
skaffa apostoliskt anseende åt andra skrifter,
under föregifwande, att de woro af honom.
Aposteln uppmanar församlingen att tänka på
honom i hans fångenskap, och slutar med en
tillönskan af nåd, såsom ett uttryck af den kärlek
och förbön, hwaraf hans hjerta beständigt war
uppfyldt.</span>